Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Försäkringskassorna har blivit bättre - och sämre

Publicerad

Försäkringskassorna har blivit bättre - och sämre

Allt för många är sjukskrivna trots att allt tyder på att de borde ha sjukbidrag eller sjukpension. Det slår Riksförsäkringsverket fast i årets tillsynsrapport.

Riksförsäkringsverket (RFV) har tillsynsansvar över landets 21 försäkringskassor. Det innebär bland annat att RFV studerar hur kassorna sköter sina uppgifter gentemot medborgarna. Varje år studeras också ett mindre antal av dem för att kunna göra en fortlöpande jämförelse.
Årets rapport visar att sett över hela landet har möjligheten att få kontakt med försäkringskassorna, alltså att komma fram per telefon, blivit bättre. Undantaget är Stockholm, där det faktiskt blivit svårare att få denna kontakt.
– Med tanke på att det bor så många i Stockholms län är detta naturligtvis allvarligt, säger Ann Eva Askenstam på RFV.
Det fattas felaktiga beslut i så många ärenden som rör långtidssjukskrivna.
RFV skriver i rapporten att det är särskilt angeläget att försäkringskassorna säkerställer att långtidssjukskrivna uppbär rätt ersättning. Det mesta talar, enligt RFV, för allt för många som är långtidssjukskrivna i stället borde ha sjukbidrag eller förtidspension.
I mer än hälften av granskade fall med mer än två års sjukskrivning har försäkringskassorna felaktigt underlåtit att pröva om de sjuka har rätt till sjukbidrag eller förtidspension. RFV skriver att det innebär att en stor grupp av dessa har fel försäkringsförmån.
Det tillsynsansvar som RFV har över försäkringskassorna har ingen rättsverkan, det innebär att kassorna inte måste rätta sig efter RFV:s synpunkter. Om inte den som vänt sig till sin försäkringskassa är nöjd med behandlingen, måste han eller hon själv överklaga beslutet.
I den här gruppen gör många inte det. En förtidspensionering innebär som regel att ersättningen blir mindre.

GUNNAR HÄGG© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.