Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Företagen satsar på kompetensutveckling när det går uppåt

När industrikonjunkturen sakta vänder uppåt satsar fler företag på kompetensutveckling. Det visar Sifs industribarometer.
Publicerad
Inom verkstadsindustrin, IT-sektorn, byggbranschen, tekniska konsultföretag, skog- och pappersindustrin ökar nu investeringarna i kompetensutveckling med upp till fem procent.
- Att satsa på kompetens är att satsa på framtiden. Företagen vill anstränga sig för att kunna konkurrera. Men det vore önskvärt att samtliga branscher ökade sina investeringar i kompetens, anser Sif-ekonomen Lillemor Gladh.
Till viss del sammanfaller också satsningen på kompetens med ökad orderingång. I IT-sektorn finns en kvardröjande osäkerhet, men trots det finns en tro på ökad försäljning och därför görs satsningar på kompetensutveckling.
- IT-sektorn måste satsa, det är deras chans att överleva, säger Lillemor Gladh.
Orderingången pekar upp i alla andra branscher utom i telekomsektorn där den minskar.
- Det är en stark omsvängning. Nu räknar man med en kraftigt minskad orderingång, konstaterar Lillemor Gladh.
Nedgången för telekomsektorn spås dock inte påverka uppgången i de andra branscherna, med undantag för IT-sektorn.
Satsningen på forskning och utveckling är störst inom telekom, läkemedel och försvar, som följs av bilindustrin.
Sedan andra halvåret 1999 har industribarometern pekat mot en oförändrad sysselsättning eller en nedgång totalt sett. Även nu spås totalt sett en minskning, men en ökning för tjänstemän inom byggsektorn, försvarsindustrin och bland tekniska konsulter.
- Att de tekniska konsulterna tror på en kraftigt ökad försäljning kan förklaras av optimismen inom verkstadsindustrin, säger Lillemor Gladh.
Industribarometern baseras på bedömningar på svar från Sifklubbar på 164 företag inom 13 olika branscher.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.