kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Företagen använder pengarna till att kvitta skulder

Publicerad

Företagen använder pengarna till att kvitta skulder

Storföretagen använder överskottsmiljarderna i ITP-systemet till att sänka sina pensionspremier. Det visar en rundringning som siftidningen gjort.

Av sex kontaktade storföretag uppger fem att överskottspengarna i tjänstemännens tjänstepension, ITP, kvittas mot framtida premieinbetalningar, vilket i praktiken innebär att pengarna går tillbaka till företagets kassa.
Det handlar om ett överskott på 66 miljarder kronor som har skapats av kraftiga börsuppgångar under 1990-talet. 1998 beslutade styrelsen i SPP ( numera Alecta) att pengarna ska gå tillbaka till företagen för att användas till pensionsändamål.
PTK-representanterna i styrelsen närde då förhoppningen att viss del av pengarna skulle användas till lokala pensionslösningar. Så har det inte blivit.
Byggjätten NCC har fått tillbaka drygt en miljard, 1022 miljoner kronor.
–NCC har valt att betala sina pensionsskulder. Det har egentligen inte varit någon diskussion om saken, säger Marita Mannerfjord, personalrepresentant i NCC:s styrelse.
–Det här är ingen förhandlingsfråga, säger Ivar Ahlberg, informationsdirektör på SSAB, som fått tillbaka 700 miljoner kronor.
Saab (372 miljoner kronor) och Celsius (682 miljoner kronor) kvittar pengarna mot premieinbetalningar. På Atlas Copco har viss del av överskottspengarna gått till tidigare pensionering för personalen, oklart dock hur mycket.
På Skanska (420 miljoner kronor), har SIF-klubben begärt förhandling om hur pengarna ska fördelas. Men som avtalet nu är utformat har fackklubbarna inget veto eller andra maktmedel att sätta press på arbetsgivarna med.
–Det är den klassiska knäckfrågan: om pensionsinbetalningarna består av avstått löneutrymme eller om det är företagens pengar, säger Rolf Lundquist, SIF:s representant i Alectas styrelse.
För närvarande förs diskussioner mellan parterna centralt om att omförhandla ITP-avtalet.

THOMAS HELDMARK© siftidningen 2001

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även