Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Föräldraförsäkringen motverkar jämställdhet

Publicerad

En rättvis fördelning av föräldraförsäkringen skulle göra unga kvinnor lika attraktiva som unga män på arbetsmarknaden. Det menar Birgit Pingel, psykolog och forskare.

Det finns få områden i yrkeslivet där det arbetar lika många män som kvinnor. Vissa delar av industrin är ett, journalistiken ett annat där könsfördelningen är, om inte jämn så åtminstone inte iögonfallande ojämn.
- Rent generellt är könssegregering ett av de mer framträdande dragen i svenskt arbetsliv. Det bidrar till att försvåra utvecklingen för kvinnor när det gäller till exempel karriär och lön, säger Birgit Pingel.
Pingel är en av 15 forskare vid Arbetslivsinstitutet som medverkar i boken Könssegregering i arbetslivet. Hon menar att föräldraledigheten är en starkt bidragande orsak till att det ser ut som det gör. Ledigheten anser hon borde fördelas lika mellan mamman och pappan.
- Föräldraförsäkringen är det enda området där samhället riktar en försäkring mot kollektivet – familjen. I alla andra socialförsäkringar är det individen man vänder sig till.
- Samhället har inte lika värderat mamman och pappan. Om man ansåg att de hade lika ansvar för barn och familj skulle de fördela stödet lika. Det skulle vara en samhällelig markering. Framför allt av hur man ser på föräldraskapet.
Helst skulle Birgit Pingel se att en lagändring kom till stånd.
- Det är helt förståeligt ur familjernas perspektiv att mamman stannar hemma och pappan jobbar. Papporna tjänar mer, och om man kan välja mellan att få 20 000 i månaden eller 15 000, så väljer man naturligtvis det förra. På så vis försvårar man för pappor som vill vara hemma med barnen.
Birgit Pingel har hört fackliga företrädare diskutera förändringar av föräldraförsäkringen. Men det är förändringar som måste ske på längre sikt.
- Facket skulle kunna driva frågor om jämställdhet lite hårdare. Men de har mycket annat att göra. Den här frågan hamnar längst ned på dagordningen.

LINDA SVENSSON© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.