Flexibilitet gör anställd till buffert

När kraven på mer flexibilitet ökar är det till stor del på individernas bekostnad. Det konstaterar professor Gunnar Aronsson som deltar i en av Näringsdepartementet tillsatt arbetsgrupp som ska komma fram med en handlingsplan för arbetsmiljön.

Inställda raster och luncher, övertid och hemarbete. Dagens arbetsliv bäddar för stress och utbrändhet. Statistiken visar att andelen långtidssjukskrivna med stressymptom har ökat dramatiskt. Näringsdepartementets arbetsmiljögrupp presenterade i dag, måndag, en delrapport. I december ska en handlingsplan vara klar.
- Med flexibilitet menas att man har resurser att hantera oväntade situationer. Den möjligheten borde finnas både för företag och individer. Problemet med den magra produktionen i dag är att man avskaffar bufferten, den blir för kostsam. Istället blir individen buffert, med krav på ständig tillgänglighet, individen får stå för flexibiliteten, säger Gunnar Aronsson.
En annan orsak till de ökade sjukskrivningarna är de lösa anställningsformerna. I arbetsgruppen har man vänt på problemställningen och frågat sig varför vissa arbetsplatser har så frisk personal. Det man kom fram till är att faktorer som att man tycker om sitt jobb, att man kan utföra det väl, att man inte har konflikter och att man känner att man har stöd av chef och arbetskamrater spelar en avgörande roll.
- Den viktigaste belöningen en arbetstagare kan få är att man känner att man gör ett bra jobb, säger Gunnar Aronsson.
I delrapporten har man tagit fram sju åtgärdsområden att arbeta vidare med:
ekonomiska styrmedel
lagstiftning och certifiering
tillsyn och metoder därtill
lokal samverkan
arbetstid
företagshälsovård
forskning, kompetensutveckling och kunskapsspridning
De sju åtgärdsområdena ska ligga till grund för diskussioner, några konkreta förslag om hur man ska förbättra arbetsmiljön och få ned sjukskrivningarna finns inte.

LINDA SVENSSON © siftidningen 2000