Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fattigpensionärerna kan bli fler

Allt fler väljer att ta ut tjänstepensionen under en begränsad tid. Risken finns att många tvingas leva på en väldigt låg pension under sina sista år, varnar AMF.
Niklas Hallstedt Publicerad

För tio år sedan var det 3 procent av pensionsbolaget AMF:s kunder som tog ut pensionspengarna på kort tid. Nu har andelen ökat till 36 procent. Siffrorna gäller dem med möjlighet att välja.

- Vi ser att det är en trend som ökar. Det här är bara början, vi har bara haft runt tio år med det nya pensionssystemet, konstaterar Fredrik Nordström, chef för trygghetsekonomi på AMF.

- En anledning är att folk har jobbat deltid och upptäcker att pensionen blir låg. Då kan en utbetalning på kortare tid fylla på den. Men på det sättet skjuter de problemen framför sig. Sedan finns det de som är välbeställda, som det inte spelar så stor roll för. Slutligen finns det en grupp som tar ut pensionen för att flytta kapitalet till andra sparformer.

AMF ser flera negativa effekter med att allt färre väljer att ta ut tjänstepensionen livslångt. För den enskilde pensionären kan det betyda en hög skatt i början av pensionstiden, medan hen under åren därefter får betydligt mindre att leva på. För samhället kan det betyda högre kostnader när pensionärer har dåligt med pengar samtidigt som deras livslängd och därmed vårdbehov ökar.

- Det behövs dels information om hur pensionssystemen fungerar. Man måste också bli medveten om att chansen att leva längre har ökat påtagligt. Många kommer att bli mycket äldre än tidigare, säger Fredrik Nordström.

AMF menar också att det finns anledning att fundera över om inte staten och arbetsmarknadens parter bör överväga att ställa krav på att vissa delar av tjänstepensionen måste tas ut livsvarigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.