Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Färre chefer får hjärtinfarkt

Publicerad

Färre chefer får hjärtinfarkt

Lägre tjänstemän löper 30 procent större risk för hjärtinfarkt än högre tjänstemän. Skillnaderna ökade under 90-talet.

I vissa fall har skillnaden mellan olika socialgruppers risk för hjärtinfarkt fördubblats.
Det visar en studie som epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin vid Stockholms läns landsting gjort. Totalt har insjuknandet i hjärtinfarkt sjunkit med tio procent under tiden 1987-1996.
Men medan insjuknandet har sjunkit med cirka 30 procent för tjänstemannagrupper har den bara sjunkit några få procent för arbetare. Och när det gäller kvinnliga arbetare noteras ingen minskning alls.
Kvinnliga arbetare drabbas idag dubbelt så ofta av hjärtinfarkter som tjänstemän. För män med arbetaryrken är risken 50 procent högre än för tjänstemän.
Likaså är de regionala skillnaderna stora när det gäller hjärtinfarkter. Insjuknandet är betydligt lägre i rika kommuner som Danderyd, Täby och Lidingö än i exempelvis Botkyrka.
-Det här visar hur viktiga de socioekonomiska faktorerna är för hjärtinfarkter, säger epidemiolog Niklas Hammar, på Samhällsmedicin vid Stockholms läns landsting.
Orsakerna till skillnaderna är till stor del okända. Rökning tros vara en viktig orsak. Studien kunde också konstatera att arbetare hade ett högre blodtryck än tjänstemän. Detta har man ingen förklaring till.
I studien har samtliga förstagångsfall av hjärtinfarkt i Stockholms län, åren 1985-1996 samt kontrollgrupper ingått.
Det totala antalet hjärtinfarkter i Sverige sjunker som sagt, en trend som har pågått sedan början av 80-talet. Fortfarande drabbas dock ungefär 30 000 människor om året, vilket gör hjärtinfarkt till en lika vanlig sjukdom som alla cancersjukdomar tillsammans.

THOMAS HELDMARK© siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.