Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackliga protester till EU-kommissionen

Publicerad

Volvo-Scania-fusionen:
Fackliga protester till EU-kommissionen


I ett öppet brev protesterar Metallklubbarna på Volvo och Scania mot hur EU:s konkurrensmyndigheter behandlar Volvo-Scaniaaffären. Bland SIF-klubbarna är meningar delade om innehållet.

- Vi har inte varit med och utformat det, det blev för bråttom. Men det finns inga meningsskiljaktigheter. Vi ställer upp helt och hållet på det här, säger Joel Rönnkvist, SIF-ordförande på Scania i Södertälje.
I brevet som är riktat till EU-kommissionen skriver Metalls företrädare att det är "svårt att förstå vilka intressen EU:s konkurrensmyndigheter egentligen försvarar". Vidare kritiseras Volvo för att ha gått för långt i sina ansträngningar att tillmötesgå EU-kraven: "Om Volvos ledning i sin iver att få igenom affären går med på ytterligare eftergifter vill vi inte längre stödja den".
- Det är en signal till både kommissionen och Volvo. Vi känner till kraven i detalj, det är saker som är helt absurda och slår sönder förutsättningarna för att det här ska bli en bra lösning. Går Volvo längre måste vi säga nej, säger Kjell Wallin, Metallklubbens ordförande på Scania. Han sitter också som facklig representant i företagets styrelse och hänvisar till att tystnadsplikten hindrar honom från att avslöja de "absurda" detaljerna.
Lars-Göran Larsson, PTK-ordförande på Volvo i Göteborg, anser att brevet är "bra på sitt sätt".
- Men om syftet är att få EU att fundera borde man tryckt mer på marknadsperspektivet och ett litet lands möjligheter att göra affärer av det här slaget. Att skriva att man kan tvingas säga nej till ett samgående är olyckligt. Den dialogen kan man ha på annat håll.
Även SIF-klubbens vice ordförande Berndt Calås är tveksam, särskilt till metallarnas hot att inte stödja affären i fortsättningen.
- Där förstår vi inte vad de menar. Vi är positiva till affären och ställer inte upp på innehållet i brevet rakt av.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.