I höstas reste Erika till bygginternationalen IBTU:s regionkontor i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur. Hennes huvuduppgift var att förbättra organisationens datakommunikation, bland annat med olika medlemsförbund.
Väl hemma kan hon se tillbaka på en rolig och intressant men också överraskande tid.
- Många verkade inte ha sett västerlänningar förut och blev väldigt närgångna. Det var jobbigt och förvånande då Kuala Lumpur ändå är en världsstad. Jag var inte heller beredd på kvinnosynen. Jag blev ofta ignorerad på förbundskontoren där männen bara ville tala med min pojkvän.
På IBTU:s regionkontor ansågs hon i stället så värdefull att chefen ogärna släppte iväg henne.
- Det är den enda besvikelsen, att vi därför inte kunde åka på flera uppdrag utanför Malaysia.
Erikas arbete innebar att visa de anställda på regionkontoret och förbunden hur man kan utnyttja sin dator. Hon undervisade bland annat om e-post och Internet.
- Många hade bra datorer men använde dem bara för enklare wordhantering. På slutet fick vi veta att många av förbunden skulle vilja ha ett datoriserat medlemsregister men det hann vi inte hjälpa till med.
Efter volontärarbetet har Erikas intresse för internationella fackliga frågor ökat.
- Det har varit väldigt intressant att få veta vad de jobbar för och vilka problem de har. En stor fråga är arbetsmiljön, arbetsplatserna i Malaysia är ofta farliga. En annan är kvinnofrågan eftersom allt fler kvinnor tar sig ut i yrkeslivet. Det har känts väldigt meningsfullt att arbeta med det här.
- Just nu är det ändå skönt att vara hemma, där allting fungerar. Så att man inte behöver sitta och vänta på bussen medan chauffören äter frukost eller springa på flera olika banker för att betala räkningarna.
ANITA TÄPP