Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facklig international varnar för IT-gapet mellan USA och Europa

Publicerad

International varnar för IT-gapet mellan USA och Europa

Internationalen för privattjänstemän, FIET, oroas över USAs ledande ställning inom IT. De europeiska IT-investeringarna är bara hälften av USAs.

- Europa riskerar att bli en allt större konsument av amerikanska produkter och inte en konkurrent att ta på allvar, säger Gerhard Rohde, som är ansvarig för IT-frågor på FIET i Geneve.
FIET är en av de internationeler som SIF ingår i. Enligt organisationens beräkningar satsar EU-länderna motsvarande 445 euro per invånare och år på investeringar i IT-branschen. I USA satsas mer än dubbelt så mycket, 1075 euro. Mindre än fem procent av européerna jobbar i IT-branschen, jämfört med 40 procent av befolkningen i USA
- Det är negativt först och främst av ekonomiska skäl. Men också för att amerikanska arbetsvillkor som är sämre för de anställda kan få genomslag i Europa om allt fler jobbar i multinationella företag med amerikanska ägare.
Skillnaderna inom Europa är stora. Sverige och Finland ligger till exempel före USA vad gäller mobiltelefonanvändning och internet. Södra Europa ligger långt efter. Tyskland, Frankrike och Storbritannien var för långsamma i starten, enligt FIET.
- I Tyskland, som jag kommer från, är facket delvis ansvariga. Fackförbunden protesterade mot satsningar på IT. De var rädda för rationaliseringar och färre jobb. Nu ser vi tydligt att det inte stämde. Det är ju inom IT som framtidsjobben finns, säger Gerhard Rohde.
FIET tycker att Sverige som EU-medlem har ett ansvar att hjälpa övriga europeiska länder att komma ifatt. Främst genom att visa på goda exempel.
- Fack från andra länder kan lära av Sverige. TCOs försäljning av datorer till medlemmar är ett bra initiativ.
FIET skickade nyligen ett brev till EU-kommissionens ordförande, Romani Prodi. Brevet kräver att kommissionens ska ta initiativ till en grupp bestående av representanter för företag och fack som tar fram en handlingsplan om hur Europa kan komma ifatt USA.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999

Läs mer på FIETs hemsida  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.