I sitt nya skatteprogram föreslår TCO att marginalskatten sänks genom att alla får samma grundavdrag, att brytpunkten höjs så att högst 25 procent av alla heltidsarbetande betalar statlig skatt och att värnskatten slopas.
Det förstnämnda innebär minskade statsintäkter med drygt 20 miljarder kronor, det andra lite drygt 7 miljarder och det sistnämnda 3,7 miljarder kronor.
- Att höja brytpunkten är rätt så billigt och vi anser att det kan genomföras ganska omgående eftersom det finns ett överskott i statsbudgeten i dag, säger TCO-ekonomen Katarina Magnusson.
- Den mycket dyrare åtgärden, att alla får samma grundavdrag, har vi sagt att man kan genomföra genom att jämna ut momsen på sikt.
Det finns idag tre momsnivåer: den generella nivån ligger på 25 procent, skattesatsen för mat och vissa andra varor och tjänster är 12 procent medan exempelvis böcker, allmänna nyhetstidningar och teaterbiljetter momsbeläggs med 6 procent.
Den sistnämnda kategorin vill TCO inte röra. Däremot kan man tänka sig en jämkning av momsen så att den blir 22,5 procent på allt annat och då också på maten.
Matmomsen har sänkts två gånger under 1990-talet, senast 1996.
Hur motiverar TCO en momshöjning på mat?
- Vi jämnar ju ut priset på andra varor. Men det finns inte heller något klart samband mellan att en ökad moms skulle höja priserna, även om det finns en risk för det. Och det finns ju också en starkare konkurrens i dag, säger Katarina Magnusson.
I Sifs nya program för sysselsättning och tillväxt föreslås att förmögenhetsskatten slopas.
- Ett avskaffande av skatten skulle, enligt de siffror som finns i statsbudgeten, kosta staten 5,5 miljarder kronor per år, vilket är jämförelsevis billigt, säger Sifs ekonom Hans Palmqvist.
- Men vårt syfte har inte varit främst ekonomiskt, utan att ta fram bra politik för små och mellanstora företag. Tanken är att om vi tar bort beskattningen så får vi behålla mycket mer pengar i Sverige och kanske också få tillbaka en del som investeras i företagande, säger han.
För några år sedan konstaterade Skatteverket att det finns en oförklarad restpost i hushållens sparande som då var 400 miljarder kronor per år.
Skatteverket anser att en förklaring kan vara statistiska brister, en annan att pengarna försvinner med individers finansiella sparande utomlands.
- Sverige är nu ett av de sex sista OECD-länderna som har kvar förmögenhetsskatten. Och när man tog bort den i Italien för några år sedan resulterade det i att man fick in 80 miljarder euro som tidigare placerats utomlands, säger Hans Palmqvist.
- Om vi bara får tillbaka en del av de pengar som försvinner utomlands skulle det kunna betyda tiotusentals nya arbetstillfällen, säger Hans Palmqvist.

ANITA TÄPP