- På it-sidan är vi inne på att det ska vara ett processavtal. Men det behövs en inkörning och fintrimning av avtalstexten. Det krävs skärpning av vissa skrivningar, andra kan man stryka, säger Olle Kvist, som jobbar på Hewlett Packard och sitter i förhandlingsdelegationen.

Både it- och telekomavtalet är numera så kallade processavtal. Här finns alltså inga potter att fördela, i stället blir den individuella prestationen viktigare. Även företagets ekonomiska situation får en större betydelse.

- På it-företagen finns olika erfarenhet av hur det funkar. En del företag har helt enkelt erbjudit så bra från första början att ingen tagit steget att driva processen. Första steget är ju att man har en gemensam syn på avtalet och hur det går för företaget. Små och mindre starka klubbar har hellre har tagit budet rakt upp och ned. Man har inte följt avtalet i dess fulla intention.

Enligt Olle Kvist har de första åren med processavtal inneburit en mängd centrala konsultationer. Ett trätoämne har varit hur det ekonomiska läget ska redovisas.

- En del företag har inte velat eller kunnat delge sin ekonomiska ställning. Vi har många stora företag som drivs globalt, för dem är det inte alltid så lätt att peka på hur det går i Sverige. Nu vill vi ha en skärpt skrivning av vad de ekonomiska förutsättningarna är för något.

Även när det gäller dem som blir "nollade", det vill säga inte får ett öre i lönehöjning, behövs tydligare skrivningar, anser facket.

- Blir man nollad ska det vara uppenbart varför och det ska finnas åtgärdsplaner. På HP nollade man 25 procent av de anställda. Där fick vi ta det till central förhandling innan man backade.

Enligt Jan Jangsäter, ombudsman och ansvarig för it-avtalet på Unionen är stora knäckfrågor för att få avtalet i hamn lägstlönerna och utbetalning av den så kallade 0,2:an, det vill säga de 0,2 procent av lönesumman som avsattes till kompetensutveckling i förra avtalet.

På telekomsidan är förhandlingarna betydligt kärvare. Enligt Olle Kvist vill båda parter ha processavtal. Men facket anser inte att avsikten med det alltid följs. I dagsläget föredrar en del företag att köra en egen process, utan inblandning av facket.

- Man kör till en punkt där man kan säga att vi inte är överens så att företaget ensidigt kan fördela pengarna. Det skulle vara en nödbroms, men utnyttjas av företagen för att de hellre vill fördela pengarna utan påverkan, säger Olle Kvist.

Här finns två utvägar. Antingen skriver man om avtalet och tar bort företagets ensidiga rätt att fördela pengarna i lägen när parterna inte är överens. Eller så går man tillbaka till det gamla slaget av pottavtal.

- Vi håller portarna öppna för både ock. Egentligen vill alla ha processlöneavtal, det ger en tydligare lokal förankring, det enskilda företaget får hantera sina ekonomiska förutsättningar i stället för att det kommer påbud centralt ifrån. Men då ska alla parter vara med på lika villkor, ingen ska tro sig ha tolkningsföreträde, säger Olle Kvist.

Mardjan Dubois, ombudsman och ansvarig för telekomavtalet på Unionen, påpekar att processavtalet har lett till bra saker.

- Det har gjort att man har lönesamtal mellan chef och medarbetare har börjat fungera på många håll.