Regeringen har lovat att sänka skatterna vid årsskiftet. För att klara det måste man ta in pengar, bland annat från a-kassorna. Tio miljarder ska man ta in via medlemsavgiften till a-kassan, som man i ett senare skede vill göra obligatorisk för alla som arbetar.
- Man lämnar idén att det här är en försäkring. Regeringen ser a-kassan som en kassako. Det är inte omöjligt att detta leder till att medlemmar, också inom Sif, med låg risk för arbetslöshet lämnar a-kassan. Då har man ändå inte nått målet med tio miljarder, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
Men regeringen anser tvärtom att man gör a-kassan mer försäkringsmässig genom att försäkringstagarna står för en större andel av kostnaderna.
I dag finansieras ersättningarna från a-kassan till 90 procent av arbetsgivaravgifter och tio procent av medlemsavgifter. Sifs a-kassemedlemmar betalade förra året in knappt 400 miljoner kronor i avgifter. Av dessa gick nästan 320 miljoner till den statliga finansieringsavgiften och utjämningsavgiften, som går till de mindre kassorna. Resterande 80 miljoner gick till administration och löner till Sifs a-kassas anställda. Totalt betalade Sveriges a-kassor in ungefär tre miljarder till staten förra året.
Arbetsgivarnas bidrag till arbetslöshetsersättningen är större. Av arbetsgivaravgifterna på cirka 28 procent av de anställdas löner, nästa år cirka 374 miljarder kronor, går drygt 38 miljarder till a-kassa och aktivitetsstöd. Samtidigt ska alltså a-kassornas bidrag till arbetslöshetsersättningen öka från tre miljarder till 13 miljarder nästa år.
- Det här har inte ett dugg med a-kassan att göra. Det handlar om att man måste få ut tiotusen miljoner från a-kassan för att finansiera skattesänkningar, säger Sture Nordh.
Han anser att det hade varit mycket mer naturligt att hämta pengarna från andra skattebaser, inte från en frivillig försäkring.
Förra året betalades runt 31 miljarder kronor ut i a-kasseersättning. Sifs a-kassa betalade ut cirka tre miljarder.
Från första januari höjs avgiften till Sifs a-kassa från 90 till 331 kronor i månaden. Högsta höjningen, 300 kronor, får Musikerna vars avgift hamnar på 415 kronor i månaden.
LINDA SVENSSON
- Man lämnar idén att det här är en försäkring. Regeringen ser a-kassan som en kassako. Det är inte omöjligt att detta leder till att medlemmar, också inom Sif, med låg risk för arbetslöshet lämnar a-kassan. Då har man ändå inte nått målet med tio miljarder, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
Men regeringen anser tvärtom att man gör a-kassan mer försäkringsmässig genom att försäkringstagarna står för en större andel av kostnaderna.
I dag finansieras ersättningarna från a-kassan till 90 procent av arbetsgivaravgifter och tio procent av medlemsavgifter. Sifs a-kassemedlemmar betalade förra året in knappt 400 miljoner kronor i avgifter. Av dessa gick nästan 320 miljoner till den statliga finansieringsavgiften och utjämningsavgiften, som går till de mindre kassorna. Resterande 80 miljoner gick till administration och löner till Sifs a-kassas anställda. Totalt betalade Sveriges a-kassor in ungefär tre miljarder till staten förra året.
Arbetsgivarnas bidrag till arbetslöshetsersättningen är större. Av arbetsgivaravgifterna på cirka 28 procent av de anställdas löner, nästa år cirka 374 miljarder kronor, går drygt 38 miljarder till a-kassa och aktivitetsstöd. Samtidigt ska alltså a-kassornas bidrag till arbetslöshetsersättningen öka från tre miljarder till 13 miljarder nästa år.
- Det här har inte ett dugg med a-kassan att göra. Det handlar om att man måste få ut tiotusen miljoner från a-kassan för att finansiera skattesänkningar, säger Sture Nordh.
Han anser att det hade varit mycket mer naturligt att hämta pengarna från andra skattebaser, inte från en frivillig försäkring.
Förra året betalades runt 31 miljarder kronor ut i a-kasseersättning. Sifs a-kassa betalade ut cirka tre miljarder.
Från första januari höjs avgiften till Sifs a-kassa från 90 till 331 kronor i månaden. Högsta höjningen, 300 kronor, får Musikerna vars avgift hamnar på 415 kronor i månaden.
LINDA SVENSSON
