Trots att nästan alla världens länder ratificerat FN:s barnkonvention beräknas minst 250 miljoner barn mellan 5 och 14 år tvingas arbeta.
Runt 70 procent av alla barnarbetare har jobb som betraktas som farliga. Årligen dör 12 000 barn i arbetet. I slutet av september skulle FN ha hållit ett barntoppmöte där barnkonventionen från 1989 skulle diskuteras och analyseras. Mötet sköts upp på grund av terrorattackerna i USA och kommer troligen att hållas någon gång år 2002.
Keth Zettervall-Thapper, som arbetar med internationella frågor på TCO anser att FN då måste utreda möjligheten att starkare koppla samman barnkonventionen med de världsfinansiella institutionerna, som Världsbanken och Internationella valutafonden. De borde ha större möjligheter att undersöka hur olika länder uppfyller konventionen innan de till exempel lånar ut pengar.
- Facken har en viktig roll att uppmärksamma om det förekommer till exempel barnarbete. Det skulle kunna påverka eventuellt bistånd från Sverige. Vår uppgift måste vara att opinionsbilda.
Även arbetsgivarna har en viktig roll.
- Företagen har ett samhällsansvar i det land de verkar. De kan inte bara komma dit och tjäna pengar och sedan försvinna därifrån, säger Keth Zettervall-Thapper.
Samtidigt som många arbetar för att avskaffa barnarbete dyker allt fler ekonomiska frizoner upp. Zoner där mänskliga rättigheter, framför allt barnens, åsidosätts.
- Det har skett en explosionsartad utveckling av ekonomiska frizoner i tredje världen. Det är svårt att klanka på dem eftersom de ofta inte har några direkta alternativ. De släpps inte in på den internationella marknaden.
Där har den fackliga inställningen varit att peka på problemet och arbeta för att fattiga länder ska slippa tullar och avgifter på sina varor för att underlätta export.
LINDA SVENSSON©siftidningen
