Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken vill ha EU-mbl

EU-kommissionen föreslår att arbetstagarnas inflytande i bolag som finns i flera länder stärks. Bra säger svenska facken, men det behövs mer.
Bengt Colling Publicerad

TCO, LO och Saco kräver nu att Sverige driver på för konkreta förstärkningar av arbetstagarnas inflytande i de europeiska företagsråden. I ett yttrande till regeringen räknar de upp några områden.

De kräver tydligare rätt till utbildning och kompetensutveckling, information och samråd, möten samt expert- och tolkstöd. Regler om tystnadsplikt bör ändras i enlighet med svenska mbl.

EU-reglerna om arbetstagares inflytande är för krångliga och bör förenklas så att de samtidigt ger ett reellt och starkt inflytande, anser TCO, LO och Saco. Minimidirektiv som ger ett EU-mbl är ett sätt, europeiska företagsråd och Europabolag ett annat.

Svenskt Näringsliv tycker också att reglerna för rådens verksamhet i EU:s direktiv och den svenska lagen behöver förenklas, däremot inte förändras: "Det är tvärtom av stor vikt att regelverket förblir oförändrat."

EU-kommissionens ändringsförslag skulle göra direktivet mindre flexibelt och försämra möjligheterna till skräddarsydda lösningar som passar det aktuella företaget, argumenterar Svenskt Näringsliv i sina synpunkter till regeringen.

Europeiska företagsråd - European Works Councils, förkortat EWC - inrättades av EU 1994 för att stärka anställdas rätt till information och samråd i företag som finns i mer än ett EU-land. Råden finns i företag med minst 1 000 arbetstagare. I dag är 14,5 miljoner arbetstagare verksamma inom cirka 820 företag med råd. Ett tiotal svenska företag berörs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.