Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken inom industrin tar nya tag

Nu är det klart att facken inom industrin samordnar förhandlingarna i årets avtalsrörelse. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert menar att klimatet är gynnsamt också för ett nytt industriavtal.
Linda Svensson Publicerad 14 januari 2011, kl 11:24

Efter förra årets avtalsrörelse hoppade Teknikföretagen av industriavtalet. Det främsta motivet var att man ansåg att industrin förlorade sin normerande roll när IF Metall, GS, Livs och Pappers var tvungna att ta hänsyn till gemensamma LO-krav, som inte nödvändigtvis hade med industrin att göra.

Nu har alla parter i industrisamarbetet, även Teknikföretagen, enats om en tidtabell för förhandlingarna om ett nytt avtal.

- Att vi har enats om en samordnad process påverkar också förutsättningarna positivt för ett nytt industriavtal, säger Niklas Hjert.

Enligt tidtabellen som parterna i industrin kommit överens om ska Unionens avtal på teknikområdet vara klart senast den 30 november, och gälla från den 1 oktober. Förutsättningarna är goda för ett större löneutrymme än förra året.

- Reallöneutveckling är den största frågan. Avtalen vi tecknade 2010 var mot bakgrund av en ganska svår kris. Jag menar att våra avtal bidrog till en stark återhämtning, säger Niklas Hjert.

IF Metall, GS, Pappers och Livs har att ta hänsyn till gemensamma LO-krav. Samtidigt ökar samordningen på arbetsgivarsidan. Svenskt Näringslivs ordförande Kenneth Bengtsson vill se än ännu starkare samsyn än förra året. Unionens förhandlingschef tycker att det är en olycklig utveckling.

- Vi samarbetar med ett antal förbund inom LO, men inte med LO. Det bygger på gemensamma krav för våra grupper i industrin. Krav sprungna ur andra behov kan vi inte ställa oss bakom. Det är viktigt att vi samordnar oss väl men att vi hyser ömsesidig respekt för varandra och våra respektive medlemmars olika behov och förutsättningar, säger Niklas Hjert.

- Jag tror att den ökade centraliseringen är olycklig. Det för bort frågorna från branschnivå, där våra medlemmar och förtroendevalda befinner sig.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.