Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken förkastade IBM:s bud

Det blir inget lokalt avtal om IBM:s lönesystem, de centrala förhandlingarna avslutades i oenighet. Sif överväger nu att driva frågan om brott mot mbl vidare till AD.
Publicerad
- Vi är oerhört besvikna att vi inte fick till ett avtal. Båda parter var mycket angelägna. Men företaget var inte berett att bjuda till, säger Sifs ombudsman Magnus Hildebrand.
För att gå med på ett lokalt avtal krävde Sif att de som gick in i programmet för Variable Pay 1994 och avstod 5 procent av den fasta lönen skulle kompenseras. IBM avvisade detta.
- Att man inte hittade ett gemensamt system för mållönen gör medlemmarna mycket irriterade, det är ett infekterat samtalsämne, säger Magnus Hildebrand.
Det är framför allt IBM:s tillvägagångssätt vid förändringen av lönesystemet som upprör de anställda. IBM minskade den första januari den rörliga delen av lönen med 4 procent, samtidigt som den fasta delen av lönen ökas med 3 procent från den första juli. Innan förändringen genomfördes kallade företaget till förhandlingar, men dessa slutfördes aldrig. Klubbarna hävdade brott mot mbl och krävde central förhandling, som alltså avslutades i oenighet. Sifs jurister tar ställning till om ärendet ska drivas vidare till Arbetsdomstolen.
IBM har försökt genomföra förändringen genom individuella avtal. Men närmare hälften av sifarna i Stockholm, Eskilstuna och Göteborg gick inte med på en uppgörelse.
Nu ger IBM de som avstod betänketid fram till den första september samtidigt som de får behålla sina nuvarande procentsatser under den tiden. Inom IBM finns ett antal olika anställningsavtal med olika beräkningsgrunder för de rörliga ersättningarna. Många av de anställda har redan avtal där det är inskrivet att företaget ensidigt kan ändra beräkningsgrunderna för bonusen. Men det finns också de som har avtal där båda parter måste godkänna förändringen.
- Flera hundra av dem har inte skrivit på, säger Magnus Hildebrand.
Klubbarna diskuterar nu hur frågan ska drivas vidare.

CHRISTINA SWAHN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.