kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

EU-lön skadlig

Publicerad

"EU-lön skadlig"

Kollektiva löneavtal på Europanivå skulle vara rent skadligt, säger Peter Boldt från finska LO, inbjuden till Fackliga röster för Europa.

Att kollektivavtal på Europanivå är framtiden tror och hoppas Metall- och SIF:s förbundsordföranden Göran Johnsson och Mari-Ann Krantz, inbjudna till Fackliga röster för Europa på torsdagen. Lantarbetarna har redan ett europeiskt avtal som sätter miniminivåer bland annat för arbetsmiljö, tider och föräldraledighet.
Att framgent även dirigera lönerna är dock något som finska nationalekonomen Peter Boldt bestämt avråder ifrån. Redan under 90-talet har löneökningarna visat sig märkligt jämntjocka i de olika EU-länderna, trots att tillväxten varierat rejält mellan mogna ekonomier som Tyskland och Frankrike och de mer expansiva medelhavsländerna.
- Det vore att äventyra utvecklingen. Lönerna måste bestämmas utifrån produktiviteten i det land och bransch det gäller, säger Peter Boldt som tycker att Sveriges hittillsvarande solidariska lönepolitik gått för långt.
- Däremot får inte enstaka branscher dra ifrån rejält. Samhällen måste bygga på solidaritet, det är något vi i Finland lärde oss inte minst under den allvarliga krisen under tidigt 90-tal.
Närmare var fjärde LO-medlem gick arbetslös. Låga lönekrav och samråd mellan fack, arbetsgivare och regering fick Finlands ekonomi på fötter igen.
Metalls Göran Johnsson och SIF:s Mari-Ann Krantz ser båda fram emot utökat europeiskt samarbete. Men Krantz understryker att det inte får ske på bekostnad av de egna medlemmarna.
- Vi kan till exempel inte pytsa in pengar för att Grekland ska hinna ikapp vår utvecklingsnivå, säger hon apropå snabbväxande Greklands förestående EMU-medlemskap.
Göran Johnsson oroar sig mer för att facket får allt mindre att säga till om:
- Det är oerhört viktigt att vi genomför reformer avtalsvägen och inte kallar på politikerna när det börjar kärva. Risken är att politikerna genom lagstiftning börjar knapra på de traditionellt fackliga områdena i takt med att globaliseringen minskar politikernas manöverutrymmen.

MARIE NÄRLID © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även