Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Elskatt ska gå till personliga kompetenskonton

Publicerad

Elskatt ska gå till personliga kompetenskonton

Högre skatter på el och diesel ska gå till kompetensutveckling. Det är en av nyheterna i statsbudgeten som presenteras 20 september. Det ska bli möjligt att vidareutbilda sig med hjälp av pengar från personliga kompetenskonton.

Ännu är inga detaljer klara. Enligt Lennart Olsen som är utredare på miljöpartiets riksdagsutskott och satt med i budgetförhandlingarna kommer en arbetsgrupp att tillsättas. Den ska utreda hur de 1,7 miljarder som dras in genom höjda el- och dieselskatter ska fördelas. Klart är att pengarna ska gå till kompetensutveckling på arbetsmarknaden.
- En modell som kan bli aktuell är personliga kompetenskonton, säger Lennart Olsen.
Arbetsgruppen ska också ta fram hur de nya pengarna ska kombineras med de 2,4 miljarder i EU-medel som regeringen aviserade i vårbudgeten. De pengarna ska bekosta delar av lönekostnaderna för anställda som höjer sin kompetens på arbetstid.
Personliga kompetenskonton har redan provats i liten skala. Förra hösten införde försäkringsbolaget Skandia en modell efter att ha skrivit avtal med de lokala facken.
På Skandia bestämmer arbetstagaren om han eller hon vill bygga upp ett kompetenskonto. Den anställde kan avsätta max fem procent av sin lön och Skandia satsar lika mycket. För de som har enbart grundskoleexamen satsar arbetsgivaren tre gånger den insatta lönesumman. Pengarna förvaltas sedan av Skandia.
- Flera andra företag har följt efter, även inom Celsiuskoncernen finns det idag personliga kompetenskonton, säger Leif Carlsson, SIF-expert på kompetensutveckling.
- Men ännu är det för tidigt att se några resultat. Ett års heltidsstudier tar ungefär sju år att arbeta ihop med det här systemet.
Enligt Leif Carlsson är det troligt att de nya pengarna ska användas till att skattebefria uttag ur kompetenskontot. Tanken är också att pengarna ska följa individen. Det ska gå att ta med sig sitt konto från en arbetsgivare till nästa.

JOHANNA JOHNSSON© siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.