Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ekonomiskt bakslag för Tria

3 000 färre nya medlemmar än planerat och bristande ekonomiska uppföljningsrutiner. Det är två av orsakerna till att Tria kommer att gå tre miljoner kronor back i år. Nu får studerandeorganisationen dra åt svångremmen.<br />
Publicerad
Det stora budgetunderskottet har flera orsaker, enligt Trias verksamhetschef Camilla Ländin. Studerandeorganisationen hade bland annat räknat med ett budgetöverskott på 600 000 kr förra året, men bokslutet visade sig gå plus minus noll. En annan bidragande orsak var en optimistisk medlemsprognos.
-Vi hade gjort en budget som byggde på 7 000 nya medlemmar under 2006 och vi kommer att landa på cirka 4 000, säger Camilla Ländin.
Tria misslyckades med en telemarketingkampanj.
-Vi hade räknat med 1 500 medlemmar på våren och lika många på hösten. Men det resulterade i 160 nya medlemmar i våras, vilket gjorde att vi inte körde en liknande kampanj på hösten.
Trots allt detta gjordes aldrig någon revidering av årets budget.
-Det borde ha gjorts. De tre förbunden delar på ansvaret för ekonomihanteringen och det är nästan omöjligt att få till en korrekt uppföljning. Det är ingen ursäkt men en förklaring, säger Camilla Ländin.
Dessutom har konsultkostnaderna för webben och den grafiska profilen blivit större än väntat under året.
Under hösten har organisationen dragit i nödbromsen och bland annat ställt in det sista numret av tidningen Tria, en planerad medlemsutbildning och avbokat en del annonsering. Inför nästa år införs nya uppföljningsrutiner.
-Hela ekonomihanteringen kommer att flyttas till SKTF och vi ska se över attesträtterna och delegationsordningen. Det blir lättare att få löpande redovisning när en ekonomiavdelning hanterar samtliga fakturor.
Trias lanserings- och investeringsbudget på tolv miljoner över tre år tar slut vid årsskiftet. Personalstyrkan förblir intakt under nästa år, men det blir betydligt snävare ramar. Trias projekttid löper ut i december 2007 och inom kort påbörjas en utvärdering av verksamheten.


Ny idé om jämställdhet i avtal


En möjlighet att komma tillrätta med osakliga löneskillnader är att skriva in ett jämställdhetsavtal i kollektivavtalen på HTF:s områden. Idéen kommer från HTF:s chefsjurist Mattias Landgren, som nu granskar dessa möjligheter.
Genom att flytta ut ansvaret för jämställda löner till parterna på arbetsplatserna får de som har den bästa kunskapen om arbetsförhållandena också makten att förbättra dem. I avtalet skulle arbetsgivaren bli förpliktigad att använda olika åtgärder för att både kartlägga löneskillnader och åtgärda dem.
Ett avtal skulle också kunna leda till att facket kan kräva skadestånd om arbetsgivaren inte vidtar åtgärder.
Mattias Landgren är medveten om att arbetsgivarna nog är skeptiska till denna lösning och motsätter sig att både Jämo och avtalet har möjlighet att tvinga fram åtgärder.
-Men man kan också tycka att det är konstigt om arbetsgivarna är negativa, eftersom de också vill komma åt lönediskrimineringen, säger Mattias.
Kanske kan även diskriminering på grund av etniskt ursprung, sexuell läggning med mera hanteras avtalsvägen, funderar Mattias Landgren.
Den 11 december träffas ombud från HTF:s största avtalsområden, och då kan frågan diskuteras.
En förebild kan vara elektrikerna, som i senaste avtalsrörelsen tog strid för att arbetsmiljölagen skulle skrivas in i kollektivavtalet.


HTF-krav: Höj de lägsta lönerna


Höjda lägstlöner verkar bli en av de viktigaste kraven för HTF i nästa avtalsrörelse. Inom förbundet ser man en fara med de nya a-kassereglerna.
-Vad händer om man som arbetslös HTF:are tvingas tacka ja till ett jobb med 90 procent av a-kassan som sjunkit till 65 procent av den ursprungliga lönen på 17 000 kronor? säger Tommy Mases, tillförordnad förhandlingschef.
I exemplet skulle lönen bli 9 500 kronor för en heltid. Detta är ett skäl till att medlemmar som diskuterat HTF:s förhandlingskrav mycket hårt understrukit vikten av att höja de lägsta lönerna.
Ett annat viktigt krav är att försvara och höja garantibeloppet, den summa som alla är garanterade vid en lokal löneförhandling. Medlemmarna vill också ha en tydlig kvinnolönesatsning och att klubbarna ska förhandla för ingångslönerna.
Den 11 december träffas 70 ombud från HTF:s största avtalsområden: Tjänsteföretagen/Mia, Svensk Handel, Transportgruppen och Ideella sektorn. Då ska man besluta om yrkanden.


Tjänstesektorn missgynnas


Dagens skattesystem, liksom regler och stöd runt företagandet, är byggda för den tillverkande industrin. De är inte alltid är optimala för tjänsteföretagen. Det skriver HTF och elva andra fack och arbetsgivarorganisationer i ett brev till landets riksdagsmän och kräver en allmän översyn av skattesystemet.
Tjänstesektorn är idag större än industrisektorn och blir allt viktigare för svensk ekonomi och välfärd. Ett exempel är att turismen är större än jordbruket, skogsbruket och fisket tillsammans. Besöksnäringarna har en export - det vill säga utländska turisters konsumtion i Sverige - på över 60 miljarder kronor om året, säger man i brevet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.