Det händer alltid en hel del med ekonomin när ett nytt år börjar. Skatteändringar som politikerna har beslutat om träder i kraft, liksom kommunala avgiftshöjningar. Frampå vårkanten får de flesta i alla fall en liten löneförhöjning. Så blir det även i år. Problemet är att ställa samman allt och få en överblick över slutresultatet. Blir det plus eller minus i plånboken?
De pengar som efter alla skatter och avgifter hamnar i din plånbok har ett särskilt namn hos nationalekonomerna: det kallas den disponibla inkomsten. För år 2004 räknar de flesta nationalekonomerna med att den disponibla inkomsten höjs med någon procent. Ett litet plus jämfört med förra året, alltså. Men det är en genomsnittssiffra. För just dig kan det se annorlunda ut.

Joker heter ränta
Det finns en joker i leken: räntan. Nu tror ekonomerna att konjunkturen är på väg upp, det betyder i de flesta fall högre ränta. Men det är ändå viss chans att räntan ligger kvar på låg nivå. Exempelvis tror chefekonomerna Roland Spånt på TCO och Svenskt Näringslivs Stefan Fölster att arbetslösheten håller i sig, trots att hjulen snurrar snabbare i ekonomin.
Då förblir räntorna låga. Nationalekonomen Nils Lundgren fruktar för sin del att högkonjunkturen kommer av sig, och då sjunker räntorna igen. Den som tror på de här herrarna bör inte rusa iväg och binda boräntan.
När nu resurserna fortsätter att vara knappa - hur ska man klara sin vardagsekonomi? Är det fortfarande kassabok som gäller?
Svaret är nej, det är gammalmodigt. Låt oss i stället gå till kvantfysiken, det är mycket roligare. Kvantfysiken säger att om du ägnar uppmärksamhet åt något, kommer det att förändras. Om du alltså börjar fundera över din ekonomi, ändras den snart. Det är din sak att se till att det blir till det bättre.

Fråga dig om du måste ha vissa saker
Det gör man genom att ställa rätt frågor till sig själv inför varje köptillfälle. När Spara förr i världen skulle köpa något, frågade hon sig själv: Har jag sparat tillräckligt mycket pengar? I dag skulle hon fråga: Vill jag verkligen ha det här? Och det kan ju inte bankboken svara på.
Annika Creutzer, privatekonom på Skandiabanken är inne på liknande tankegångar. Hon är ingen förespråkare av en gammaldags hushållsbudget.
-Det är svårt att hålla en hushållsbudget. Det räcker med en ovanligt dyr tandläkarräkning, så spricker den. Då är det bättre att vända på steken. Ta fram alla gamla räkningar och kvitton från förra året och se vart pengarna gick då. Och tänk efter om du vill göra något annat för dem i år.
Självklart har du inte kvar vartenda litet kvitto. Men om du samlar alla betalda räkningar och alla besked från banken om hur du har använt ditt bankkort och lägger till alla de kvitton du ändå har kvar, får du en rätt god bild av vart pengarna gick förra året. En titt i almanackan kan ge en fingervisning om krog- och biobesök. Det intressanta här är de små utgifterna: kafébesöken, godispåsen på väg hem från jobbet. Alla de där löjliga prylarna som ungarna tjatar till sig.

Om du sedan bestämmer dig för att till exempel avstå från ett av veckans två besök på kafé, behöver du inte tänka: jag har inte råd att fika så ofta. Tänk i stället: Jag väljer att spara pengarna och göra något annat för dem. Det är också bättre att säga till barnen att du gör ett val, du vill hellre lägga pengarna på en semesterresa än på det där tv-spelet som sonen så gärna vill ha. Barn förstår det argumentet bättre än det eviga "vi har inte råd".

Du kan också välja att fortsätta gå på kafé, eftersom du vill ha den guldkanten i tillvaron. Det valet är också helt ok, eftersom det är ditt.

Det finns också några större ekonomiska grepp du kan ta för att förbättra din ekonomi så här i början av året. Det knep som kan visa sig superbra är att gå igenom sina försäkringar. Så här säger Annika Creutzer på Skandiabanken: