Demokratiutredaren Niels Hebert:
Försvarar veganer och civil olydnad
Flyktinggömmare och djurrättsaktivister är en tillgång för demokratin. Civil olydnad pekar på brister i samhället som ännu inte blivit allmänt erkända.
Det hävdar författarna till rapporten "Olydiga medborgare" i den parlamentariskt tillsatta demokratiutredningen, sociologen Kerstin Jacobsson, Stockholms universitet, och frilansjournalisten Niels Hebert.
Nya grupper betraktas i början alltid med skepsis. Se på miljö-, freds- och kvinnogrupperna under 60-70-talen. De är i dag accepterade, säger Niels Hebert som ser de nya informellt knutna grupperna som 90-talets folkrörelser. Såväl de medelålders flyktinggömmarna som de unga veganerna.
Kännetecknande för dem är att de solidariserar sig med svaga grupper som behöver stöd. De tvingar samhället, ibland genom att gå utanför lagens råmärken, att uppmärksamma missförhållanden.
Få journalister har varit ute och tittat på till exempel burhöns och jämfört med vad som står i lagen, säger Niels Hebert.
Flyktinggömmarna har lättare att få genomslag. De jobbar i det tysta, med lobbying och med enskilda fall. När ett ärende väl fått genomslag i medierna ändras ofta invandrarverkets beslut.
MARIE NÄRLID © siftidningen 1999