Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

CSN jagar skuldsatta

Detektiver ska hjälpa Centrala studiestönsnämnden, CSN att hitta de 20 000 återbetalningsskyldiga CSN-smitarna utomlands.
Sandra Persson Publicerad

Runt 2,7 miljarder kronor har CSN att hämta i länder som Grekland, Australien och Frankrike. Länder dit flera låntagare flyttat för att slippa betala sina studielån efter att de studerat. Detektiverna tänker spåra de skulsatta smitarna på Facebook och i sökdatabaser för att påminna dem och de som glömt bort att adressändra.

Flera tusen adresser saknas hos CSN och avbetalningarna från utlandet saknas av en fjärdedel, jämfört med låntagare i Sverige där endast tre procent glömmer eller slarvar med sina betalningar.

- Många vet om att de är skyldiga men struntar i det och en del förstår inte att de är skyldiga staten pengar. Vi vill sända ut en signal med det här uppdraget och hoppas vi ska hitta saknade adresser, säger Klas Elfving, pressekreterare på CSN.

En extra uppgift som nu är utlagd hos alla CSN-handläggare är adressökning och 10-15 personer har visstidsanställts för att via Internet försöka hitta personer som gömt sig och är betalningsskyldiga utomlands. Eftersom folkbokföringen inte är uppbyggd som i Sverige på flera ställen är CSN tvungen att ta hjälp av experter "detektiver" från Intrum Justitia.

- Vi har redan fått bra träffar och hittat folk. I Kalmar har våra handläggare redan funnit 50 procent av 400 ärenden.

- Vi har varit inaktiva men tar nu i ordentligt. Samtidigt fortsätter vi vårt avtal med Intrum Justitia som är experter på sökadresser, att hitta folk och vilka rättsliga åtgärder som gäller i olika länder. Det har varit svårt att nå fram med register i Grekland och Frankrike så de börjar sökandet och går djupare där.

Vad gör "detektiverna"?

- De söker i olika register, letar på postkontor och kyrkliga register. De besöker även platser där vi har senaste adressen och frågar folk och grannar var den skyldiga kan tänkas ha flyttat. De börjar om från början helt enkelt.

Vilka är de som smiter?

- Det är svenska medborgare som studerat och sedan flyttat utomlands och ofta flyttat igen och inte adressändrat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.