Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Chefen ser dig - och vet vad du är för typ!

Telefonavlyssning, passerkortskontroll, registerutdrag, drogtest och hälsoundersökning. Din arbetsgivare har otaliga möjligheter att kontrollera dig.<br />
Publicerad
Till och med din personlighet och ditt privatliv kan kartläggas. Men allt är inte lagligt och nu reagerar både facket och polisen.
Anställdas och jobbsökandes integritet håller sakta på att försvinna. Ny teknik gör att chefen kan kontrollera nästan allt en anställd gör på den dator och mobiltelefon som företaget tillhandahåller. Telefonförsäljare avlyssnas, chaufförers turer kontrolleras genom mobiltelefoner och GPS-teknik. Med hjälp av passerkort kan en anställds vartenda steg mellan olika avdelningar övervakas. En del anställda utsätts för drogtest och hälsoundersökningar.
Den om söker jobb ligger lika illa till. Även den som är kandidat till ett helt vanligt kontorsjobb kan bli ombedd att ta med sig ett obrutet kuvert med utdrag ur polisens belastningsregister. Sånt trodde man bara gällde vaktbolag och dagis, men så är det inte.


Polisen orolig
- Vi är oroade, säger rikspolisstyrelsens informationsdirektör Staffan Kellerborg. Det är en starkt ökande trend att arbetsgivare utan lagstöd begär att arbetssökande ska ha med sig utdrag ur registret i obrutet kuvert.
Det finns alltså ingenting i lagen som säger att arbetsgivare har rätt att se utdraget. Det är bara den enskilde själv som kan begära ett sådant utdrag, men allt fler känner sig tvungna att göra det. Därför har Rikspolisstyrelsen skrivit till justitiedepartementet, för att försöka få en översyn av reglerna.


Ökade krav på regissterutdrag
Under de senaste åren har Rikspolisstyrelsen hanterat mellan 700 och 800 registerutdrag i veckan. Styrelsen bedömer att 75 procent av dem som begär utdrag är arbetssökande. "En hel del väl kända och etablerade företag med omfattande verksamhet kräver konsekvent registerutdrag från de arbetssökande. En del av företagen har till och med tagit fram egna beställningsblanketter för ändamålet", skriver Rikspolisstyrelsen till justitiedepartementet. I belastningsregistret finns alla förseelser där den enskilde har haft med polisen att göra.
Arbetsgivarna kringgår alltså lagen genom att kräva att arbetssökande själva begär utdrag och har detta med sig i ett obrutet kuvert. På liknande sätt agerar arbetsgivarna när det gäller utdrag ut Försäkringskassans register. Arbetsgivarna har inte rätt att få reda på hur länge och varför en person har varit sjukskriven eller ledig för vård av barn. Det hindrar dem inte från att kräva att den som söker jobb visar upp ett utdrag han eller hon själv har begärt ut. Annars är det ajöss med jobbet.


Även personlighetstester ökar
Det har också blivit allt vanligare att både anställda och jobbsökande utsätts för olika typer av personlighetstest. För det mesta har inte den enskilde någon verklig möjlighet att säga nej. För den som söker jobb är ju alternativet att inte gå vidare med ansökningen. Och den redan anställde utsätts ofta för mycket starkt grupptryck att gå med på testet.
MBTI är ett populärt sätt att kartlägga personligheter. Syftet är att öka förståelsen i arbetsgruppen, varför en person reagerar på ett sätt och en annan på helt annat sätt i samma situation. Kartläggningen görs genom intervjuer i enskilda samtal med konsulten.
- Samtalet mellan den anställde och mig är alltid konfidentiellt. Men när alla intervjuerna är genomförda och alla är typbestämda, vidtar ibland ett grupparbete där de olika personlighetstyperna redovisas och diskuteras. Det är inte alltid alla i gruppen är införstådda med att den där slutdiskussionen ska äga rum, även om den är frivillig. Vid ett tillfälle var jag med om att en person inte ville dela med sig av sin profil, då är det så. Men det krävs en hel del kurage för att stå emot, säger en MBTI-konsult.

Impopulärt om privatlivet
De allra flesta som går igenom ett MBTI-seminarium är mycket positiva - eftersom frågorna uppfattas som jobbrelaterade. Men det finns också olika former av test, där frågorna kommer in på privatlivet.
- Då är det många som inte tycker det är så roligt, säger Mattias Landgren, chefsjurist på HTF.
Han brukar ge rådet att om en chef vill ta in en extern konsult för att genomföra personlighetstest, ska det föregås av en MBL-förhandling. Han anser inte att det ligger i arbetstagarens skyldigheter att svara på frågor om privatlivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.