Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Börsen faller - och vi med den

Det är ju inte bara börsen som faller - vi dras också ner. Vi har "förlorat miljoner" och "borde ha sålt innan raset". <br />Som om vi hade miljoner till att börja med eller kunde skåda in i framtiden.<br />
Publicerad
Det uppstår nästan alltid en känsla av panik när kurserna faller - även fast det är lika naturligt som att den stiger. De sista tre åren har Stockholmsbörsen gått upp med 150 procent från bottenläget. Under samma period har kursen vid åtta tillfällen vänt nedåt. Varje gång har nedgången varit mellan 6 och 10 procent. Nedgångar kommer alltid, men på lång sikt stiger börsen. De senaste 100 åren har Stockholmsbörsen stigit med ungefär 10 procent per år i genomsnitt. Detta alltså trots oljekriser och IT-krascher.
Frågan vid börsnedgång är: Ska du sälja för att rädda dina pengar - eller är det i stället läge att köpa försiktigt? Är det ett ras eller bara en dipp, katastrof eller mellandagsrea?
Visst kan du se det som att varje nedgång innebär rea på börsen. Men förlåt om jag tjatar: ingen vet någonting om den framtida utvecklingen. För den långsiktige är det därför alltid bäst att sprida riskerna. Att låta tiden jämna ut riskerna. Om du placerar pengar i aktier eller fonder på längre sikt är du inte så känslig för börsens svängningar.
Ja, du kan till och med strunta i svängningarna och inte bry dig. Så gör jag. Börsen må falla och aktierna dippa utan att jag darrar på manschetten för det. Jag säger inte att det är det bästa sättet - men det fungerar för mig. Jag drabbas aldrig av börspanik och får aldrig köpochsälj-ångest. Min portfölj, med ett tiotal aktier och några fonder, har varit mer eller mindre intakt under några år. Enda gången jag säljer är när jag tappat förtroende för aktien/fonden. Annars gör jag inte så mycket annat än kollar värdeutvecklingen och utdelningen.
Utdelningen handlar jag mer aktier för. Jag skjuter inte till några andra pengar om jag nu inte skulle vinna på tipset (och det gör jag ju inte). Eftersom det är utdelningarna som står för den färska kosingen i portföljen väljer jag aktier i företag som gärna lämnar hög utdelning, som investmentbolag. Eftersom jag är en försiktig general tilltalas jag av att de i sin tur äger flera andra företag. Vill du investera i ett billigt alternativ till fonder är investmentbolag din grej. Till en avsevärt lägre kostnad än fondernas årsavgifter får du del i en aktieportfölj med flera kvalitetsbolag.
Jag har ingen tanke att ta ut pengarna de närmaste åren och säljer gör jag först om jag inte tror på aktien längre. Det är värdeutvecklingen och utdelningen som är det fina i kråksången. Ett vanligt råd är att sälja de aktier som går ner och behålla de aktier som går upp. Men många av oss gör precis tvärtom. Vi behåller förlustaktierna i förhoppning om att de ska vända upp igen. Vi föredrar positiva förväntningar (kursen kan gå upp) framför tråkiga konstateranden (kursen har gått ner).
Men om hela semesterkassan försvinner i börsraset?
Ja, du kommer inte att gilla mitt svar: Semesterkapitalet ska du inte spara i aktier. Det är när du måste sälja, till exempel för att få loss semesterkassan, som du riskerar att gör en dålig affär. Om du kan behålla de aktier som går bra kan du via utdelningen både äta av kakan och ha den kvar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.