Bättre för vikarier
- sämre för högavlönade

Även vikarier ska få tilläggspension (ITP). Det har facket fått arbetsgivarna att acceptera, men i gengäld vill de ta bort garantin för ITP och sänka pensionen för höginkomsttagare.

Arbetsgivarna (SAF) har skrivit ett förslag till nytt avtal om tilläggspension (ITP), som SIF-tidningen tagit del av.
Där står att pensionen ska byggas upp genom löneavgifter från arbetsgivarna. Pengarna ska sedan placeras i valfri pensionsförsäkring. Avkastningen på placeringen avgör hur stor pensionen blir.
Fackförbunden inom PTK har tidigare med bestämdhet försvarat det nuvarande ITP-systemet, som bygger på att pensionsförmånen är fastställd till 10 procent av slutlönen. Men nu verkar facket vara berett att ingå ett ITP-avtal utan en garanterad nivå på förmånen.
PTK-ombudsmannen Gert-Ove Andreasson bekräftar tidningens uppgifter.
– Om vi får ett nytt avtal om ett effektivt pensionssystem med en bestämd premie på en hög nivå så vore det bra. Vi har tidigare sagt att ett förmånsbaserat system är att föredra. Vi kan fortsätta att hävda det, om PTK:s alla medlemmar är beredda att strida till the bitter end. Men det kan vara svårt att ta strid om en tekniskt komplicerad pensionsfråga.
PTK kan tänka sig SAF:s premiebaserade system för inkomster upp till 7,5 basbelopp (cirka 23 000 kronor i månadslön). Lön därutöver bör dock omfattas av en garanterad pensionsnivå, enligt det gamla systemet.
– Det avgörande är inte tekniken, tycker jag, utan vilka premier som arbetsgivarna kommer att betala. Om det blir 3 procent av lönesumman så är det svårt att se att våra medlemmar skulle förlora på det, säger Andreasson.
SAF har dock inte lagt något konkret bud. De har tidigare antytt att 1,6 procent skulle räcka, medan PTK talat om drygt 2 procent. Till detta kan läggas de 2 procent av lönen som går till den kompletterande pensionen ITPK, som inte ingår i förhandlingarna.
Även om parterna verkar vara nära en uppgörelse, så återstår flera knäckfrågor. SAF vill inte längre att ITP-avtalet ska omfatta inkomster över 10 basbelopp (cirka 30 000 kronor i månadslön). Tidigare har de höga inkomsterna gett 32,5 – 65 procents pension.
Höginkomsttagarna skulle alltså gå miste om en stor förmån, om de inte lyckas träffa individuella avtal med sina arbetsgivare.
– Detta kan vi absolut inte acceptera. I princip ska alla omfattas av det nya ITP-avtalet. Och det måste ge minst lika mycket som det nuvarande, deklarerar PTK-chefen KG Skoog.
– Dessutom måste vi ha en lösning för sjukpensionärer och tjänstemän i utlandstjänst, säger PTK:s ordförande Holger Eriksson.
Det mest positiva med SAF-förslaget är att ITP ska betalas från första arbetsdagen även till alla med tillfälliga anställningar. SAF är även berett att sänka inträdesspärren som i dag är vid 28 år.

DAG BREMBERG© SIF-tidningen 1998

Fakta om ITP
Industrins och handelns tilläggspension (ITP) är sedan 1969 en förmån för dem som är anställda hos arbetsgivare med kollektivavtal. Det är SIF och de andra förbunden inom PTK som lyckats få ett avtal med SAF om ITP. Vid förra omförhandlingen 1977 krävdes det konflikt.
För alla som varit anställda mer än 12 månader och som är över 28 år måste arbetsgivarna betala ITP-avgifter som sparas hos försäkringsbolaget SPP.
När man pensioneras kan man få ITP som motsvarar cirka 10 procent av lönen, under förutsättning att man har noterats för 360 arbetsmånader efter 28-årsdagen. Korta vikariat räknas alltså inte, men däremot föräldraledighet och militärtjänstgöring. Om man bara har 180 månader blir ITP cirka 5 procent av lönen.
Som ett komplement finns sedan 1990 ITPK, som ger ytterligare några procent i pension. Varje år betalar arbetsgivarna en avgift motsvarande 2 procent av lönen. De pengarna placerar löntagaren sedan i valfri pensionsförsäkring. Om man placerat rätt kan det bli en stor slant vid pensionsdagen. De som bara har korta jobb får ingen ITPK alls.