Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Avtal klart för tjänstemän i finsk pappersindustri

Under den pågående konflikten mellan finska Pappersförbundet och arbetsgivarna i Skogsindustrin har Tjänstemannaunionen TU skrivit avtal. Tjänstemännen går med på åretruntdrift och får ett treårigt avtal som ger två procent.
Publicerad
Skogsindustrin förlängde för några dagar sedan den redan fem veckor långa lockouten så att den kan pågå till mitten på juli. Finska Pappersförbundet lade då ett strejkvarsel för de medlemmar som arbetar på kartongfabriker. Men Pappersförbundet oroas inte av att tjänstemännen sagt ja till ett bud som ligger nära det som förts fram i medlingen mellan skogsindustrin och pappersarbetarna.
- Det är bra att de kommit överens, jag kan inte se att det berör oss, säger Esa Mäisti, internationell sekreterare på Pappersförbundet Paperiliitto.
En av de stora stridsfrågorna för både arbetare och tjänstemän har varit åretruntdrift. Under förra veckans kongress backade pappersarbetarna från sitt krav "märkbart förkortad arbetstid" vilket gör det möjligt att avstå från produktionsstopp vid jul och midsommar. Med gårdagens avtal sa tjänstemännen ja till åretruntdrift. För Pappersförbundet är frågan fortfarande öppen.
- Det handlar om kompensationen. I vilket fall som helst kan pappersbruken ändå inte köras under midsommarhelgen utan oss, säger Esa Mäisti.
Den stora stridsfrågan för Pappersförbundet är i stället arbetsgivarnas krav på att ta in entreprenörer.
- Den frågan har inte varit så viktig för tjänstemännen. Vi vill ha kvar paragrafen i vårt nuvarande avtal som säger att outsourcing måste godkännas av förtroendevalda lokalt, säger Esa Mäisti.
Arbetsgivarna krav har i flera fall varit de samma när det gäller tjänstemännen och pappersarbetarna. Men arbetsgivarna har, enligt Esa Mäisti, backat från kraven på karensdagar och splittrad semester.
Pappersförbundets medlemmar får under lockouten 15 euro per dag vilket motsvarar genomsnittslönen per timme om de skulle ha arbetat.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.