Arbetsgivarna tar inte ansvar för kompetensutveckling
Individuella kompetenskonton riskerar att bli en medelklassreform, fruktar Leif Carlsson, SIF:s expert på kompetensutveckling.
Förslaget om att de första två årens statliga pengar till kompetensutveckling ska gå till lågavlönade eller lågutbildade är bra, anser Leif Carlsson. Det handlar om 2,5 miljarder kronor för i år och nästa år.
- Det är rimligt om man på ett eller annat sätt kan bidra till att få igång lågutbildade och lågavlönade.
2002 ska ett system med kompetensutvecklingskonton för samtliga yrkesverksamma träda i kraft. Utformningen av systemet är ännu inte klart, men Leif Carlsson anser att det finns anledning att vara vaksam.
- Vi tror att det kommer att ske en övervältring av ansvaret för kompetensutveckling från arbetsgivaren till den enskilde. Arbetsgivaren säger vad som behövs, sedan är det upp till var och en att skaffa den kompetensen.
Därtill riskerar systemet med individuella kompetenskonton att bli en medelklassreform, tror Leif Carlsson. På kontona ska anställda kunna sätta in delar av sin lön. När pengarna används till kompetensutveckling ska någon form av skattesubvention träda in.
- Det blir de som är vana att studera och har råd att avsätta pengar som kommer att använda sig av det.
NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000