Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivarna ökar trycket för nytt pensionssystem

Tjänstemännens förhandlare tar för god tid på sig, tycker Svenskt Näringsliv och hotar säga upp det nuvarande ITP-avtalet om ingenting händer. Det skulle sannolikt leda till konflikt.<br />
Publicerad
Det nuvarande förmånsbestämda systemet för tjänstepensionen, där pension utgörs av en viss procent av slutlönen, ska överges och ersättas med ett premiebaserat system.
Den utgångspunkten är arbetsgivare och fack överens om. Men förhandlingarna drar ut på tiden. I går hade Svenskt Näringsliv förväntat sig ett svar på sitt förslag från tjänstemännens förhandlingsorganisation PTK. Något sådant kom aldrig, vilket fick Jan-Peter Duker, Svenskt Näringslivs vice vd, att gå i taket.
- Vi har inte fått någon konkret reaktion. Det gör mig bekymrad, det här är ingen lekstuga.
Enligt Jan-Peter Duker var förslaget "ganska komplett". Det innehåller också de premienivåer arbetsgivarna säger sig vara beredda att gå med på.
- Vi måste få ett besked om vilka nivåer man tänkt sig. Vi har inte fått något annat svar än att det är för lite.
Men PTK:s förhandlingsledare Lars-Bonny Ramstedt säger att det finns flera oklarheter som måste redas ut innan man går in på nivåerna, bland annat hur stora förvaltningskostnaderna blir och hur alternativet för de tjänstemän som inte väljer förvaltare ska se ut.
Ska det nya systemet kunna träda i kraft nästa år brådskar det. Därför ökar nu Svenskt Näringsliv trycket för att få till en uppgörelse.
Nästa vecka kommer arbetsgivarna överlämna ett fullständigt förslag. Sedan får PTK två veckor på sig att svara.
- Händer inget måste jag skaffa mig mandat för att säga upp ITP-planen, säger Jan-Peter Duker.
Det å andra sidan skulle kunna leda till konflikt. Lars-Bonny Ramstedt säger att han skulle bli förvånad om arbetsgivarna tog steget att strypa pensionssystemet.
- Det är ett bra sätt att mobilisera hela PTK.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.