Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställdas yttrandefrihet ses över

Publicerad
Anställdas yttrandefrihet ses över

SIF har länge ansett att de privatanställdas yttrandefrihet bör stärkas. Nu kommer regeringen sannolikt att se över frågan.

Alla har yttrandefrihet. För privatanställda kan dock rätten att slå larm om missförhållanden på jobbet krocka med lagen om företagshemligheter och lojalitetsplikt.
SIF har tidigare uttalat sig för att privatanställda ska ha samma meddelarskydd som offentligt anställda - arbetsgivaren får inte efterforska vem som lämnat uppgifter till pressen. Nu tycks även Sveriges lagstiftande församling vara inne på samma spår.
När riksdagen nyligen beslutade om förändringar i arbetsrätten gav man samtidigt regeringen i uppdrag att se över lagstiftningen så att den uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda. Bland de frågor som riksdagen pekar på finns arbetstagarbegreppet, korttidsanställningarnas inverkan på arbetslivet och yttrandefriheten för anställda.
Uppdraget till regeringen ska ses mot bakgrund av att det, enligt riksdagens arbetsmarknadsutskott, blir "vanligare att arbetstagare inte vågar framföra kritik och synpunkter om förhållandena på arbetsplatsen. En annan tendens är att arbetstagare inte vågar utnyttja sin grundlagsskyddade meddelarfrihet".
Både på riksdagens arbetsmarknadsutskott och näringsdepartementet säger man att de privatanställdas yttrandefrihet mycket väl kan komma att omfattas av översynen. Samtidigt lämnar skrivningen öppet åt regeringen att självt bestämma den saken.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.