Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Almega går till attack mot Sifs strejkvarsel

Förbundsdirektör Åsa Ramel är förvånad över Sifs strejkvarsel då hon hävdar att förbundet redan accepterat den fråga konflikten handlar om på många andra avtalsområden.
Publicerad
- Sif verkar lätt förvirrade när de plötsligt hotar med storstrejk på en fråga som de accepterat på så många avtalsområden, skriver Åsa Ramel i ett pressmeddelande.
- Så sent som i förra veckan skrev Sif under två avtal bara inom Almega i vilket de kom överens med arbetsgivarna om hur den så kallade översynspotten ska fördelas för att uppnå eller bibehålla en önskad lönestruktur i företaget. Inom mediebranschens avtalsområde drev till och med Sif kravet.
Sifs förhandlare Hans Ekström är å sin sida förvånad över Åsa Ramels agerande.
- Jag ska inte säga att hon ljuger. Men vi har alltid haft en helt annan konstruktion i det här avtalet än i de andra.
- På exempelvis mediaområdet har vi bara haft en värdesättning, alltså en procentsats, på potten. Sedan står det i avtalet att det också ska ske en löneöversyn men den har inte varit värdesatt. Så det är en stor skillnad mellan avtalen.
Tvisten rör hur löneökningarna ska fördelas.
Arbetsgivarna vill själva kunna bestämma hur löneutrymmet ska fördelas på varje arbetsställe inom ett företag.
Det kan resultera i att anställda på en arbetsplats får en mycket mindre del av löneutrymmet än de anställda på en annan arbetsplats inom samma företag, utan att de själva kan påverka utfallet
- Almega drev det här redan i förra avtalsrörelse och då var vi till och med tvungna att driva ett fall till Arbetsdomstolen för att få rätt. Så nu försöker man i stället ändra i det centrala avtalet, säger Hans Ekström.
- Men vår branschdelegation vill ha ett sämsta utrymme på varje arbetsplats och det är naturligtvis helt otänkbart för oss att arbetsgivaren ensidigt ska få fördela pengarna mellan olika orter.
Däremot medger avtalet att pengarna kan fördelas olika på ett företags olika arbetsplatser, om ledningen och de olika arbetsplatsernas fackliga representanter är med på det.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.