Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Almega är ute på hal is"

Att döma ut de centralt fastställda löneökningarna är riskabelt, menar Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.
- Under den senaste 10-årsperioden, när vi har haft Industriavtalet, har vi haft en stabil lönebildning. Det har inte varit så höga nominella påslag, men det har ändå blivit mer i plånboken, säger hon.
Linda Svensson Publicerad

Almega hävdar att olikhet är norm, att de centralt tecknade avtalen inte ska innehålla lönepåslag och att olika branscher har olika förutsättningar. Men Cecilia Fahlberg köper inte resonemanget.

- Om man lämnar de former för lönebildning vi har i dag kommer det ändå att bli en följa John-situation. Normering sker vare sig man vill eller inte. Så var det innan Industriavtalet fanns också. Skillnaden nu är att vi tar ett väldigt stort ansvar för lönebildningen.

Inte heller anser Fahlberg att Almegas vilja att slopa individgarantierna, det vill säga att alla anställda garanteras åtminstone någon löneökning, är någon bra idé.

- Löneprocessen fungerar dåligt i många företag. Individgarantin ger en försäkran att man får en löneutveckling ändå.

- Sedan har vi en värderingsskillnad. Vi anser att alla är med och bidrar till företagens framgång. Individgaranti förhindrar inte individuell lönesättning och lönespridning.

Vid en pressträff på fredagen presenterade Facken inom industrin sina utgångspunkter inför avtalsrörelsen. Bland annat hävdar man med bestämdhet att det finns utrymme för reallöneutveckling också under kommande avtalsår.

- De blir sannolikt mindre än föregående avtalsperiod, men det är viktigt att komma ihåg att löneökningarna gör nytta, eftersom de stimulerar efterfrågan, och därmed ekonomin, säger Cecilia Fahlberg.

Ungdomar och jämställdhet står i fokus för Facken inom industrin. För Unionens del innebär det ytterligare arbete för lönekartläggningar och att man slår vakt om lägstlönerna i avtalen.

- Det är en reaktion på det som arbetsgivarna hävdar, att unga tjänar för mycket, och att det är förklaringen till den höga ungdomsarbetslösheten.

Arbetsgivarna har under flera år också hävdat att las, lagen om anställningsskydd, står i vägen för ungdomars chanser att få ett jobb. Det är inte uteslutet att den frågan dyker upp på nytt i avtalsrörelsen.

- Det beror på vad arbetsgivarna presenterar. Vi vet att las inte är en orsak till ungdomsarbetslösheten. Många unga kommer inte ens med på turordningslistorna eftersom de har visstidsanställningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.