Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Alla har bonus på Telia - utom ledningen

Telia Soneras vd Lars Nyberg får en löneförhöjning med 2,5 miljoner om året.
Detta som kompensation för statens bonusstopp för högre chefer.
Rickard Jakbo Publicerad

För ett par veckor sedan stoppade Telia Soneras årsstämma bolagets bonus till de högsta cheferna. Den svenska staten hade 52 procent av rösterna och kunde därför driva igenom regeringens bonusskeptiska linje.

Nu har ledningen blivit kompenserad. Nio personer i koncernledningen får sina löner höjda med 30 procent. I vd Lars Nybergs fall innebär det att han höjer sin grundlön från cirka 8,5 miljoner till cirka 11 miljoner.

Bonusstoppet innebär att det bara är den högsta ledningen på företaget som saknar så kallad resultatlön. De anställda har en rörlig resultatlön inskrivna i sina kollektivavtal. Förra året fick de heltidsanställda mellan 33 000 och 35 000 kronor i rörlig ersättning.

- Vi är jättenöjda, säger Stefan Carlsson som är vice ordförande i Unionenklubben på Telia Sonera.

Klubben har inga särskilda åsikter om det nya chefsavtalet, som enligt Telia Soneras ledning innebär lägre kostnader för företaget.
I den principiella frågan om rörlig ersättning säger Stefan Carlsson att det är svårt att ha någon annan uppfattning än den man har för sina medlemmar.

- Om all personal har en rörlig lönedel är det ok för ledningen också, om det inte far iväg till orealistiska nivåer.

Fakta

Telia Soneras chefsbonusar

Personerna i koncernledningen hade i tidigare avtal en möjlighet att få en bonus motsvarande högst 50 procent av sina fasta löner. I vd Lars Nybergs fall innebär det att han 2008 och 2009 kunde plussa på sin fasta lön med 38 procent årligen. Utifrån förra årets grundlön på 8 404 800 får han nu istället en höjning med cirka 2,5 miljoner kronor i grundlön, eller drygt 200?000 kronor i månaden. Höjningen innebär i praktiken en sänkning från förra årets lön, eftersom hans rörliga ersättning då uppgick till 3 235?848 kronor. Totalt betalade det svenskfinska bolaget ut 30 miljoner i rörliga ersättningar till ledningen förra året.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.