Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

All inclusive mot vårdnads- bidrag i TCO-debatt

Vårdnadsbidraget och ensamstående föräldrarnas situation. De frågorna hamnade i centrum då TCO:s jämställdhetspanel debatterade livspusslet och de höga kraven på småbarnsföräldrar.
Rickard Jakbo Publicerad

Ensamstående föräldrar och småbarnspappor jobbar nästan 70 timmar i veckan. Hur ska man göra livet lättare för dem? Det var frågeställningen för dagen som lockat omkring 50 åhörare.

Vårdnadsbidraget är en del av problemet, ansåg Shadé Jalali jämställdhetsansvarig på Unionen och ledamot i jämställdhetspanelen.

- Vårdnadsbidraget urholkar barnomsorgen. Det är väldigt dyrt och motverkar den kollektiva satsning som barnomsorgen är.

Miljöpartisten Helene Sigfridsson, som i panelen representerar Makalösa Föräldrar, höll med och berättade om en ny ton i diskussionerna:

- Det handlar mer och mer om att det inte är bra att barnen är på dagis.

Riksdagsledamoten Désirée Pethrus Engström (KD) presenterade sig som feminist och försvarade vårdnadsbidraget:

- Vårdnadsbidraget handlar i första hand om mer tid för barnen, och är inte en jämställdhetsreform. Vi fokuserar på barn upp till tre år och har tagit till oss anknytningsteorin, att barn behöver knyta an till en förälder. Och det är ju så att många ettåringar ser lite förvirrade ut på dagis.

Att man i barnomsorgsdebatten även förr i tiden hänvisade till forskning blev tydligt när den förre socialdemokratiske toppolitikern Anita Gradin berättade om Socialdemokraternas och Folkpartiets kamp för utbyggd barnomsorg. Det var inte de konservativa manliga politikerna som var hennes största huvudvärk på 60-talet.

- Forskarna var oense och det var väldigt jobbigt. På Stockholms Universitet sa de att barnomsorgen ska dröja tills barnen är tre år, det var en djup strid om det.

När TCO säger att ensamstående småbarnsmammor och sammanboende småbarnspappor jobbar mest ingår även obetalt hemarbete, sysslor som oftast kvinnorna tar huvudansvaret för. Det här får konsekvenser för kvinnornas ekonomi, sa Åsa Löfström, som är ordförande för TCO:s jämställdhetspanel.

- Många kvinnor som går i pension blir idag förvånande över hur lite de får på grund av att de varit hemma mer, sa Åsa Löfström.

Andra negativa effekter som framhölls var småbarnsmammors höga stressnivåer och att deras karriärmöjligheter försämras av allt hemarbete.

Helene Sigfridsson och Shadé Jalali redogjorde för möjliga lösningar. De kunde tänka sig ett reformerat RUT-avdrag, med inriktning på dem som har det sämst. Men de la tonvikten på en kraftig utbyggnad av barnomsorgen. En barnomsorg All inclusive, som de kallar det. Konkret betyder detta att dagis och fritidshem borde:

  • ha öppet på obekväma arbetstider
  • ta ansvar för sina aktiviteter och inte kräva matsäckar, lekmaterial och annat hemarbete
  • se till att föräldrarna inte tvingas vara hemma från jobbet när dagis har stängt

I den politiska panelen, där Erik Ullenhag (fp) var den enda manliga medlemmen, var åsikterna vitt skilda om hur man skulle kunna underlätta livet för småbarnsföräldrarna.

- Jag tror inte på en statlig lösning för alla. Jag tror på mer kvar av sin lön, på att sänka skatten på nödvändiga tjänster och på friheten att prioritera själv, sa Annika Qarlsson från Centerpartiet.

När det gällde de ensamståendes situation tyckte Centerpartiets representant att man kunde undersöka möjligheten till en särskild avdragsrätt för ensamstående med stor försörjningsbörda.

Vänsterpartiets Ida Gabrielsson ville se ett Sverige som är mer anpassat till ensamstående föräldrar.

- Vi måste bygga ett samhälle där inte kärnfamiljen är norm, där man klarar sig bra ekonomiskt om man är ensamstående, sa Ida Gabrielsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.