Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Ålder inget mått på arbetskapacitet"

Om 15 år kommer det att finnas en halv miljon fler pensionärer än idag. Enligt en undersökning utförd av Svenskt Näringsliv behöver de ekonomiska konsekvenserna av detta inte bli så stora som befarats.
Publicerad
- Befolkningen blir äldre men samtidigt är vi friskare längre. Antalet friska levnadsår antas öka med fem år mellan 1980 och 2030. Om dessa år användes till arbete skulle det till stor del kompensera den ökande andelen äldre i befolkningen, sa Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, vid en konferens om äldre på arbetsmarknaden.
Enligt rapporten kan de negativa effekterna av en åldrande befolkning motverkas med förändringar i politiken och avtalen på arbetsmarknaden. I dag står en femtedel av befolkningen i arbetsför ålder utanför arbetskraften.
Svenskt Näringslivs huvudpunkt är att få fler personer i arbetsför ålder i jobb och att fler äldre stannar längre kvar i arbetslivet.
För att fler ska anställa äldre föreslår Svenskt Näringsliv bland annat att arbetsgivare skulle befrias från att betala socialförsäkringsavgifter för ålderspensionärer.
Enligt rapporten är många äldre positiva till att vara kvar i arbetslivet längre. Mer än var tionde man mellan 50 och 65 säger att han vill arbeta efter 65-årsdagen.
Sifs ordförande Mari-Ann Krantz tycker att det framförallt krävs en attitydförändring hos arbetsgivarna. Många äldre som har blivit arbetslösa får inte nytt jobb hur de än anstränger sig.
- Det finns många myter om äldre på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna måste inse att även äldre är individer och inte kan bedömas som grupp. Ålder är inte ett mått på arbetskapacitet.

EMILIA MELLBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.