Våren -03 kontaktades Neil Nijenhuis av Adecco som fått i uppdrag att hitta en lämplig person till ett halvårslångt tillfälligt chefsjobb inom fastighetsförvaltningen på Arlanda. Efter flera intervjuer fick han besked om att jobbet var hans.
Neil Nijenhuis skulle anställas av Adecco och hyras ut till Luftfartsverket. Han fick ett förslag på anställningsavtal men lyckades förhandla sig till en högre lön och skulle då få ett nytt avtal för undertecknande.
Men några dagar innan han skulle börja fick han besked om att han inte längre var aktuell för anställningen. Luftfartsverket hade ångrat sig då man upptäckt att han är holländsk medborgare och ansåg att en holländsk säkerhetskontroll var nödvändig vilket skulle ta för lång tid. I och med det var han inte heller aktuell för en anställning hos Adecco.
- Det kändes för jävligt. Jag hade gått arbetslös länge och min a-kasseperiod var nästan slut samtidigt som jag tackat nej till ett annat jobb. Nu ryckte de helt undan mattan för mig, säger Neil Nijenhuis.
Sif har nu stämt Adecco för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering inför tingsrätten och kräver 120 000 kronor i skadestånd. Lagen innebär bland annat att en arbetsgivare inte får diskriminera en arbetssökande med annan etnisk tillhörighet genom att behandla honom eller henne sämre än någon annan i en jämförbar situation.
All personal på Arlanda måste genomgå en säkerhetskontroll, så att de inte förekommer i ett brottsregister. Eftersom Neil Nijenhuis flyttade från Holland innan han blev straffmyndig var en holländsk registerkontroll helt onödig, anser Sif. Det hade räckt med en svensk kontroll.
- Det är just ett sådant här slentrianmässigt hanterande av regler som kan innebära en indirekt diskriminering, påpekar förbundet i stämningsansökan.
Eftersom Luftfartsverket inte skulle bli Neil Nijenhuis egentliga arbetsgivare har förbundet funnit att det inte kan göras juridiskt ansvarig för diskriminering. Däremot anser Sif att det enligt lagen var Adeccos skyldighet att informera Luftfartsverket om att man inte får diskriminera arbetssökande.
- Annars borde de själva ändå ha anställt honom för att undgå brottet och skadeståndsanspråket, säger Sifs jurist Margareta Holmberg.
- Om de får betala skadestånd så bör de vända sig till Luftfartsverket och begära skadestånd. Det vore nog bra om bemanningsföretagen skriver in det i uppdragsavtalen.
Hon anser det är viktigt att få prövat om lagen är tillämplig när arbetstagare hyrs ut till andra företag.
- Om inte lagen täcker den här typen av situationer kan diskriminerande arbetsgivare dölja sig bakom bemanningsföretagen. Och om ett bemanningsföretag kan befria sig från ansvar genom att hävda att de inte kan anställa en person som en kund väljer bort av ett sådant här skäl, finns en lucka i lagen som måste åtgärdas.
Neil Nijenhuis säger:
- När jag försökte ta reda på varför jag inte fick jobbet blev jag bara bollad fram och tillbaka och man skyllde på varandra. Det här föll mellan alla paragrafer och jag kände mig helt maktlös. Som om jag inte var värd någonting. Jag hoppas det här leder till att andra slipper råka ut för samma sak.

ANITA TÄPP