Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

3 FRÅGOR TILL...

Gun Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.<br />- Personer med roliga jobb och som kan påverka sin arbetsplats har lägre sjukfrånvaro än andra, enligt din forskning. <br />Hur kan det komma sig?<br /><br />
Publicerad
- Människor möter väldigt olika villkor när de är sjuka och min avhandling visar att ju mindre anpassningsbar en arbetsplats är desto högre är sjukfrånvaron. Finns det däremot möjligheter att anpassa arbetstakt, uppgifter och tider efter sin hälsa är chansen större att de kan fortsätta arbeta i stället för att sjukskriva sig. Somliga som har ont i ryggen kan gå till jobbet och ta det lite lugnare med längre pauser medan en busschaufför inte kan köra långsammare eller varannan tur - går man till jobbet gäller det att arbeta fullt ut.
- En annan aspekt är om jobbet är roligt och stimulerande. Även om man har ont i ryggen så går man hellre till jobbet för att det ger något.
Höga närvarokrav tycks ge lägre sjukfrånvaro
- Ja, närvarokrav är en väldigt stark faktor för att få folk att gå till jobbet och det är klassbundet. Sjukskrivningar är vanligare bland arbetare än tjänstemän. Tjänsteman är oftare svåra att byta ut och det får negativa konsekvenser om man är borta i form av inställda operationer, möten och förhandlingar.
Vilka framsteg kan din forskning leda till?
- Förhoppningsvis till en ökad medvetenhet kring att om man slimmar en organisation minskas anpassningsmöjligheterna och man slår ut personer med hälsobesvär tidigare än vad man annars skulle ha gjort. Det är större chans att återkomma till arbetslivet efter lång sjukfrånvaro om man arbetar på en flexibel arbetsplats.


Synstress framför datorn kan ge värk


När ögonen ansträngs vid bildskärmsarbete spänner vi även axlar och nackar.
I en studie som gjorts vid Centrum för belastningsskadeforskning vid högskolan i Gävle har man kunnat konstatera att så kallad synstress är en riskfaktor för att få besvär med värk i nacke och axlar i samband med bildskärmsarbete.
Med synstress menas besvär med ögonen som sveda och värk, att ögonen känns grusiga, torra eller blir röda. Man kan också få suddigt seende på långt håll eller få svårt att läsa texten på skärmen.
-Försökspersonerna spänner musklerna eller slappnar av för att kompensera för den optiska oskärpan, säger forskaren Hans Richter.Symtomen kan bland annat bero på dålig belysning, att bildskärmen är fel placerad eller en stressad arbetssituation.

300000 har daglig huvudvär
Huvudvärk är ett av våra största folkhälsoproblem. Enligt studier publicerade i Läkartidningen beräknas över 300 000 svenskar vara drabbade av kronisk daglig huvudvärk medan migrän förekommer hos 15 procent av befolkningen. I en internationell huvudvärksklassifikation har man definierat mer än 100 olika typer av huvudvärk.

Kampanj mot belastningsbesvär
Belastningsbesvär är det allvarligaste arbetsmiljöproblemet i Europa. 25 procent av arbetstagarna inom EU lider av ryggvärk och 23 procent klagar över muskelvärk. Det visar siffror från EU:s organ för arbetsmiljöfrågor.Men många av dessa problem kan förebyggas, enligt arbetsmiljöbyrån. Under 2007 driver de kampanjen"Belasta rätt - Bekämpa belastningsskador".
Mer information om hur du undviker belastningsskador och om hur Europas arbetsplatser ska bli säkrare och hälsosammare finns på kampanjens hemsida: http://ew2007.osha.europa.eu"


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.