2012 började Unionenmedlemmen Karin, som jobbade inom handeln med diverse uppgifter, uppvisa oroväckande symptom. Så småningom upptäckte läkarna en hjärntumör, en godartad visserligen, men den och behandlingen som följde, påverkade Karins liv och arbete i hög grad. Balanssystemet kom i olag och hon fick problem med både hörsel och yrsel. Efter ett ingrepp 2017 blev hon sjukskriven en period.

– Läkarna föreslog att jag skulle börja arbetsträna först 25 procent, sedan på halvtid. Och man följer helst råden från någon som varit inne och petat i ens hjärna, säger Karin, som i verkligheten heter något annat.

Så här med facit i hand konstaterar Karin att hon inte borde ha varit så ivrig på att börja jobba efter sitt sista ingrepp. Hade hon fortsatt att vara sjukskriven på heltid hade hon troligen inte suttit i klistret ekonomiskt i dag.

Började plugga

När hon blivit tillräckligt frisk bestämde sig Karin för att skola om sig till belysningskonsult och började plugga på yrkeshögskola. I juni i fjol tog hon examen och började söka jobb. Samtidigt sökte hon ersättning från a-kassan.

– Jag ville hitta ett yrke med bättre villkor och framtidsutsikter och är stolt över att jag bytte karriär mitt i livet. Men då ska man inte bli straffad på grund av stelbenta regler i a-kassan.

Utbildningstiden är överhoppningsbar, men när a-kassan hoppade tillbaka i tiden hamnade man i perioden då Karin arbetstränade. Alltså får hon bara ersättning för 22 timmar i veckan, fick hon besked om efter fyra månaders väntan på pengar. Hade hon varit sjukskriven på heltid hade hon däremot fått full a-kasseersättning och inkomstförsäkring.

– Varför kunde de inte hoppa tillbaka ytterligare några månader i tiden då jag faktiskt jobbade heltid? Jag har betalt a-kasseavgift hela yrkeslivet och känner mig frustrerad över att det är ett så kontraproduktivt system. Jag skulle behöva ägna mig helhjärtat åt att söka jobb nu i stället för att behöva tampas med a-kassan, säger Karin.

Hjälp från Unionens jurister

Karin sökte och fick hjälp av Unionens jurister att förmå a-kassan att ompröva beslutet. Förbundsjuristen Markus Sjöstedt vill inte förekomma a-kassans prövning, men menar att det finns skyddsregler som är tänkta att förhindra att medlemmar får fel ersättning.

– Man måste kunna ställa om i arbetslivet och byta spår – då får inte arbetslöshetsersättningen vara konstruerad så att man inte vågar omskola sig. Det är heller inte rimligt att a-kassan ska bli ett hinder för rehabilitering, säger han.

Enligt Markus Sjöstedt är det inte ovanligt att de medlemmar som kontaktar Unionens jurister i a-kasseärenden gör det för att ersättningen från a-kassan blivit mindre än de förväntat sig på grund av glapp i regelverket. Till exempel så kan den som pluggar deltid bli helt utan ersättning eftersom reglerna utgår från heltidsstudier.

– Det är ju inte a-kassan som bestämmer reglerna, utan politikerna som kan behöva skruva lite på villkoren för arbetslöshetsersättningen, säger Markus Sjöstedt.

Läs mer om a-kassa och studier:
A-kassa efter studier – då har du rätt till ersättning
Kan man plugga med a-kassa?