Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tjänstemän jobbar över utan betalning

Den samlade obetalda övertiden i Sverige motsvarar 19 500 heltidsjobb. Om man räknar all övertid blir det mer än 85 000. Tjänstemän och akademiker jobbar mest övertid.
Publicerad
Vanligast är övertid hos män med barn under sju år. 20 timmar i månaden bjussar de arbetsgivaren på.
Enligt TCO, som står bakom undersökningen, är övertiden i första hand en organisationsfråga.
- Det här drabbar inte folk på verkstadsgolvet, utan folk med självständiga arbeten där man har en deadline att hålla. Man jobbar tills man är klar, säger Mats Essemyr, utredare.
- De fackliga organisationerna och arbetsgivarna skulle samarbeta mer kring grundfrågan, som är: Hur ska en organisation vara bemannad? Man kan inte ha ett system där människor regelmässigt arbetar övertid, då är den inte riktigt bemannad.
En liknande undersökning från 1995 visade i stort sett samma resultat.
- Det är förvånande att övertiden inte minskat med tanke på hur uppmärksammad arbetstiden blivit, säger Mats Essemyr.
Samtidigt som TCO presenterade sin undersökning i går, kom siffror från Riksförsäkringsverket som visar att antalet långa sjukskrivningar ökat med 25 procent på ett år.
TCO har i tre punkter sammanfattat vad de vill göra för att komma åt övertiden:
 Ge den enskilde medarbetaren större inflytande över arbetstiden
 Definiera arbetstiden. TCO anser att all tid man ställer till arbetsgivarens förfogande, som bland annat jourtid, förtroendetid och beredskapstid ska betraktas som arbetstid.
 Implementera EG-direktivet om arbetstid i svensk lag. Där är det tydligare vad som ska räknas in och inte.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.