Arbetstid

Sif spanar efter sunda arbetsplatser

Vad bör känneteckna "det goda tjänstemannarbetet"? Sif ska under två år jobba med att formulera ett program för arbetsplatser som inte sliter ut sina anställda.

Publicerad 23 oktober 2003, kl 12:00

Genom egna studier på företag ska förbundet skaffa sig en bild av hur ny teknik och ändrad arbetsorganisation påverkar medlemmarnas arbetsuppgifter. Hjälp ska kunna sökas hos forskare.
Fackliga visioner om det goda arbetet har mest funnits på LO-sidan. Sif anser att tjänstemannafacken har haft svårare att nå ut med en strategi för bättre och sundare företag, baserat på de anställdas behov av inflytande och utveckling.
Förbundsstyrelsen beslutade i dag att använda 3,9 miljoner ur den så kallade framtidsfonden till detta projekt. Det ska räcka till två personers arbete under 2004 och 2005 samt till externa analyser, seminarier och tryckning av rapporter.
Yrkesgrupper som särskilt ska studeras är produktionstekniker, säljare och mellanchefer.

BJÖRN ÖIJER

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.