Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Seko planerar stämma Telia för pensionssvek

Seko tar nu upp tvisten mot Telia, Flextronics och Relacom för svikna pensionslöften. Det handlar om pensioner till ett värde av 1,2 miljarder kronor. Ett 90-tal sifare är berörda.
Publicerad
- Jag bedömer att vi har 80 procents chans att rättsligt vinna, säger Stellan Gärde, jurist på LO-TCO rättsskydd.
Tvisten handlar om cirka 700 telemastarbetare, 90 Sif- och drygt 600 Sekomedlemmar, som i sina anställningsavtal med Telia hade rätt att gå i pension vid 60.
Många telemastarbetare avstod från att byta jobb, fortsatte att jobba utomhus och klättra i master, tack vare löftet om tidig pension. När Telia sålde verksamheten till Flextronics var villkoret att uppgörelsen skulle att gälla. Men när Flextronics sålde vidare till Relacom var pensionsuppgörelsen borttrollad, liksom pengarna.
Varken Seko eller Sif såg då möjligheter att fortsätta driva ärendet till domstol. Men LO-TCO Rättsskydd har utrett saken vidare på uppdrag av Seko och säger sig nu ha hittat en öppning. Enligt Stellan Gärde har det rått ett missförstånd om det så kallade pensionsundantaget vid överlåtelse av verksamhet. Dess korrekta innebörd är enligt Stellan Gärde att anställningsavtalets regler ska fortsätta att gälla hos den nya arbetsgivaren, inklusive pensionsuppgörelsen. De förmåner man har tjänat in hos den gamle arbetsgivaren har emellertid den tidigare arbetsgivaren fortsatt ansvar för. Det innebär enligt Stellan Gärde att Telia fortfarande har ett ekonomiskt ansvar gentemot de berörda telemastarbetarna.
- Så länge de anställda inte har fått några pengar så har Telia inte uppfyllt sin del av avtalet, säger Stellan Gärde.
Ett sådant avtal går enligt Stellan Gärde inte att friskriva sig från, om inte den anställde själv gått med på detta skriftligt och så har inte skett. En annan möjlighet skulle vara att en länsstyrelse tog beslut om att tillåta överlåtelse av pensionsuppgörelsen men inte heller det har hänt.
Tvisteförhandlingar är nu inledda. Seko hoppas få med sig Sif på tåget men hittills har Sif ställt sig avvaktande. Jan Jangsäter på Sif säger sig inte vara beredd att dela på de juridiska kostnaderna så länge inte Seko visar fram alla dokument, vilket Seko enligt Jan Jangsäter ännu inte har gjort.
THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.