Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid tränger undan jobb

Övertiden i Sverige motsvarar nästan 20 000 jobb, enligt en ny TCO-rapport. Lösningen på arbetskraftsbristen är inte att jobba mer. I stället måste de som i dag står utanför arbetsmarknaden få jobb, anser TCO:s utredare Mats Essemyr.<br />
Publicerad
Under 90-talet var det kvinnor med barn under sju år som ökade sin ordinarie arbetstid mest. Männen minskade inte sin arbetstid i motsvarande omfattning. Nu visar TCO:s rapport att även övertiden bland småbarnsföräldrarna ökar, om inte mer så åtminstone lika mycket som genomsnittet i Sverige.
- Småbarnsföräldrar behöver sin fritid mer, säger Mats Essemyr.
En förklaring till att allt fler jobbar allt mer tror han kan vara att så många har avtalat bort sin övertidsersättning. Det kostar inte mer för arbetsgivaren när den anställde arbetar efter ordinarie arbetstid.
- Det verkar som om övertiden håller på att bli de sista timmarna som arbetsgivaren använder för att flexibilisera arbetet. Övertiden blir en permanent del av arbetstiden, och det är inte så det ska fungera.
Essemyr anser att företagen ska se till att man har den bemanning som krävs för att klara produktionen. Ett sätt skulle kunna vara att ta mer betalt för övertiden.
Ett annat problem med det ökade övertidsuttaget är att det blir svårare för dem som står utanför arbetsmarknaden att ta sig in på den.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.