Arbetstid

Övertid tränger undan jobb

Övertiden i Sverige motsvarar nästan 20 000 jobb, enligt en ny TCO-rapport. Lösningen på arbetskraftsbristen är inte att jobba mer. I stället måste de som i dag står utanför arbetsmarknaden få jobb, anser TCO:s utredare Mats Essemyr.<br />

Publicerad 28 april 2005, kl 12:00

Under 90-talet var det kvinnor med barn under sju år som ökade sin ordinarie arbetstid mest. Männen minskade inte sin arbetstid i motsvarande omfattning. Nu visar TCO:s rapport att även övertiden bland småbarnsföräldrarna ökar, om inte mer så åtminstone lika mycket som genomsnittet i Sverige.
- Småbarnsföräldrar behöver sin fritid mer, säger Mats Essemyr.
En förklaring till att allt fler jobbar allt mer tror han kan vara att så många har avtalat bort sin övertidsersättning. Det kostar inte mer för arbetsgivaren när den anställde arbetar efter ordinarie arbetstid.
- Det verkar som om övertiden håller på att bli de sista timmarna som arbetsgivaren använder för att flexibilisera arbetet. Övertiden blir en permanent del av arbetstiden, och det är inte så det ska fungera.
Essemyr anser att företagen ska se till att man har den bemanning som krävs för att klara produktionen. Ett sätt skulle kunna vara att ta mer betalt för övertiden.
Ett annat problem med det ökade övertidsuttaget är att det blir svårare för dem som står utanför arbetsmarknaden att ta sig in på den.

LINDA SVENSSON

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.