Arbetstid

Ny strid om längre arbetstid i Tyskland

Tyska arbetsgivare vill förlänga arbetsveckan med 3,5 timmar. Kravet kommer från de offentliga arbetsgivarna i Bayern strax efter att IG Metall tvingat arbetsgivarna inom bilindustrin att släppa kravet på förlängd arbetstid.

Publicerad 6 april 2004, kl 12:00

Arbetstiden är i dag 38,5 timmar för tjänstemän i västra Tyskland. Nu vill de offentliga arbetsgivarna i Bayern med 300 000 anställda förlänga arbetstiden till 42 timmar per vecka för nyanställda arbetare och tjänstemän, rapporterar arbetsmarknadsrådet vid svenska ambassaden i Berlin. Förändringen vill arbetsgivarna ha in i det nya avtalet som börjar gälla den 1 maj. Övriga offentliga arbetsgivare förväntas följa efter.
Tjänstemannafacket Ver.di hotar med strejk i okänd omfattning. Men även om ilskan är stor kan inte statstjänstemännen ställa upp - de saknar strejkrätt.
IG Metall utnyttjade just strejkrätten för att få gehör för sina krav tidigare i vår. Det ledde till att arbetsgivarna fick släppa kraven på arbetstidsförlängning. Men i utbyte mot löneökningar accepterade facket flexibel arbetstid. Arbetsgivarna fick rätt att utvidga arbetstiden efter en lokal partsöverenskommelse.

CHRISTINA SWAHN

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.