Arbetstid

Konflikten om arbetstidsförkortningen på IBM över

Striden mellan fack och arbetsgivare om avtalets arbetstidsförkortning slutade med en kompromiss där de anställda får en viss kompensation för att IBM först höjer veckoarbetstiden.

Publicerad 22 april 2002, kl 12:00

Striden har varit hård. För bara någon vecka sedan inleddes förhandlingarna i AD. Sif och CF hade stämt IBM och Sveriges Verkstadsindustrier. Innan den centralt avtalade förkortningen inleddes höjde IBM nämligen arbetstiden från 39 till 40 timmar i veckan. Därmed blev värdet av förkortningen lika med noll.
I lokala förhandlingar på IBM har parterna nu kommit överens om en kompromiss. De anställda får kompensation som innebär att en extra ledig dag per år plus ytterligare ett antal timmar läggs i en tidbank. Dessa timmar, motsvarande arbetsdagar före röda dagar, har IBM-folket ledigt sedan tidigare (genom arbetsgivarens goda vilja). Det blir därför ingen kompensation fullt ut.
- Vi tog det här lite i brist på bättre, säger Sifklubbens ordförande Marina Åman.
- När vi pratade med Sifs jurister förstod vi att det skulle bli svårt att vinna i AD.
Målet har nu dragits tillbaka från AD. Liknande tvister pågår dock på andra företag, därför kan mycket väl nya mål av samma slag hamna i domstolen

NIKLAS HALLSTEDT

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.