Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ingen lösning på arbetstidskonflikt

Fack och företag lyckas inte enas om arbetstidsförkortningen på IBM. I dag avslutades de centrala förhandlingarna.
Publicerad
IBM:s lokala avtal om arbetstidsförkortning löpte ut den sista mars i år. Det förslag till nytt avtal som presenterats faller inte de anställda på läppen. Bland annat ska man under tre års tid fasa ut de så kallade IBM-dagarna, som ger 40 timmars kortare arbetstid per år. Vidare vill företaget ha avtal om att den som inte tagit ut hela sin arbetstidsförkortning kan spara 16 timmar från ett år till ett annat. All tid som överstiger försvinner utan kompensation.
- Det kan de inte göra. Det är sämre än det centrala avtalet, där man alltid kompenseras för sina inarbetade timmar, säger Michael Pannagel, ombudsman på Sif.
I det centrala kollektivavtalet ska den arbetstidsförkortning som inte tas ut i form av tid eller pensionspremie falla ut i pengar. Det är inte möjligt att avtala sämre villkor än så.
När man inte hittar en ny lokal uppgörelse blir det Sifs centralt tecknade kollektivavtal som gäller.
- Jag tror inte att det blir billigare för företaget, och jag tror inte att våra medlemmar kommer att förlora något på det. Många har ju inte blivit kompenserade för den arbetstidsförkortning de inte tagit ut, säger Michael Pannagel.
Han är förvånad att man inte kommit längre i förhandlingarna.
- Jag begriper inte varför IBM är så envisa. De visar ingen kompromissvilja.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.