Håll koll på semesterpengarna

Det finns både rättigheter och skyldigheter kring semestern att hålla reda på. Vi reder ut vad som gäller.

Ola Rennstam Publicerad 1 mars 2007, kl 00:00

Om det finns kollektivavtal gäller följande:

utöver din vanliga månadslön ska ett semestertillägg på 0,8 procent av månadslönen betalas ut för varje semesterdag.
semesterdagar utöver de första 20 kan sparas upp till fem år.

Om kollektivavtal saknas gäller följande:
semesterlönen är 12 procent av den lön du tjänat under perioden 1 april 2006 - 31 mars 2007, fjolårets semesterlön borträknad.
om du har rätt till fler semesterdagar än 25 ökas ersättningen med 0,48 procent av årslönen för varje semesterdag.
semesterdagar utöver de första 20 kan sparas upp till fem år.

(Lön & Jobb 3-2007)

Fakta

Räkna ut ditt semestertillägg!
Din månadslön x 0,008 x antal semesterdagar = semestertillägg.
Exempel:Rolf tjänar 18000 kronor/månad och har 25 betalda semesterdagar att ta ut.
18000 x 0,008 = 144 kronor per semesterdag
144 x 25 = 3600 kronor
Rolf får ut 3600 kronor mer i sin semesterlön.

Ola Rennstam

ola.rennstam@kollega.se

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.