Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fri arbetstid ger fler utbrända

En ny studie visar att 28 procent av dem som själva styr när och var de ska arbeta har blivit utbrända någon gång under de senaste två åren. Orsaken är att man ofta åtar sig fler arbetsuppgifter.<br />
Publicerad
Ökad flexibilitet har blivit ett mantra i svenskt näringsliv. Men myntet har en baksida, visar en undersökning som företaget Brandscript Ltd gjort på uppdrag av två företag och en intresseorganisation, och som redogörs för på DN debatt.
Ungefär en halv miljon anställda har i dag möjlighet att utföra arbetsuppgifter utanför arbetsplatsen även på andra tider än ordinarie arbetstid. Det motsvarar mellan 12 och 18 procent av tjänstemännen. I undersökningen har man intervjuat tusen personer i den gruppen.
Resultatet visar att de som kan arbeta flexibelt jobbar i snitt 56 timmar i veckan. Bland dem som jobbar övertid ibland och någon gång tar med sig jobbet hem jobbar man runt 42 timmar i veckan. Bara de som har en reglerad arbetssituation jobbar 38 timmar i veckan.
Trots att de så kallade flexarbetarna jobbar mest upplever de störst tidsbrist. Orsaken är att de ofta åtar sig att göra mer än de gjorde när de inte själva styrde över arbetstiden. Trots att de har utfört sina arbetsuppgifter utanför ordinarie arbetstid tar man inte ut det i ledig tid, eftersom det skulle orsaka irritation bland arbetskamraterna.
Till följd av detta har 28 procent av flexarbetarna fått diagnosen utbrändhet eller stressrelaterad sjukdom någon gång de senaste två åren.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.