Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetsnarkomaner nöjda med kärlekslivet

Att vara gift med jobbet behöver nödvändigtvis inte tära på din privata kärleksrelation. Tvärtom har människor som jobbar mycket ofta mer realistiska krav på sina relationer och är bättre på att ta vara på tiden tillsammans, enligt ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
De som arbetar mer har lättare att acceptera att det är svårt att få till en perfekt balans mellan arbete och privatliv. Colourbox

Att jobba sena kväller och mycket övertid kan ge upphov till dåligt samvete gentemot ens partner. Men kanske är det helt i onödan. Det skriver Mashable.com och hänvisar till en schweizisk studie.

När forskarna mätte hur tillfredsställda 285 kärlekspar var med sina relationer och den tid de tillbringade med sin partner, visade det sig att de som jobbade mer inte hade sämre relationer. Forskarna såg över huvud taget inget samband mellan hur nöjda paren var med kärlekslivet och hur många timmar de jobbade.

Snarare hade de som arbetade mer lättare att acceptera att det var omöjligt att få till en perfekt balans mellan jobb och fritid och hade därför både färre och mer lättuppnåeliga mål för kärleken.

Dessutom visar studien att de par som jobbade mer och därför såg varandra mindre, var bättre på att göra det bästa av tiden tillsammans. Många av paren var dock anställda i samma bransch, vilket kan bidra till en bättre förståelse för kraven och situationen på partnerns arbetsplats.

De flesta paren i studien jobbade inom universitetet och arbetade i snitt 44 timmar i veckan, trots att deras egentliga arbetstid var 35 timmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.