Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vårdbidrag ger inte rätt till a-kassa

Föräldrar till sjuka och handikappade barn riskerar att minsta rätten till a-kassan. Vårdbidrag ligger inte till grund för ersättning. Det gör däremot närståendepenning och föräldrapenning för vård av sjukt barn.
Publicerad
Att man får behålla a-kassedagarna vid vård av sjukt barn, men inte vid vård av svårt sjukt barn är orimligt, anser s-riksdagsmannen Håkan Juholt som motionerat i frågan.
- Det är helt ologiskt, jag tycker att man ska ha ett enhetligt regelverk. Detta är helt obegripligt och omöjligt att försvara. Vi kommer att lyfta frågan under hösten.
Närmare 20 000 föräldrar fick i fjol helt eller trekvarts vårdbidrag för att vårda sjuka eller funktionshindrade barn. Ett helt vårdbidrag ger 8 042 kronor i månaden före skatt, oavsett inkomst. Den är pensionsgrundande och beskattas.
Vid vård av en svårt sjuk person utbetalas närståendepenning. Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och utgår under högst 60 dagar. Även den är pensionsgrundande och beskattas. I fjol fick 9 500 personer närståendepenning. Till skillnad från vårdbidraget räknas närståendepenning som överhoppningsbar tid.
- Man kan jobba heltid och ha vårdbidrag eftersom det också är en kostnadsersättning, säger Uno Ströberg, jurist på Ams.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.