Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagda måste agera för att få rätt till återanställning

För att uppsagda ska ha förtur till nytt jobb gäller att de aktivt kräver det. Men många missar det och därmed möjligheten till anställning.
Publicerad
- Sif kontaktas kontinuerligt av folk som missar återanställning. Det gäller att läsa det finstilta på uppsägningshandlingen, säger Sifs ombudsman C-G Hjort.
När beskedet ges om uppsägning på grund av arbetsbrist används ofta en blankett där arbetsgivaren kan kryssa i om företrädesrätt till lediga jobb på företaget gäller. För att rätten ska gälla måste den uppsagde göra anspråk på rätten hos handläggaren på företaget. Rätten till lediga tjänster gäller då från den dagen, under uppsägningstiden samt ytterligare nio månader.
- Man måste åberopa den genast. För varje dag som går har arbetsgivaren chansen att anställa någon annan utan att tänka på den som sagts upp, säger C-G Hjort.
Men saken kan komma i ett annat läge om blanketten inte används.
- Om uppsägningsbeskedet saknar texten om att man har företrädesrätt och besvärshänvisningar saknas gör arbetsgivaren fel och då har man företrädesrätt, säger C-G Hjort.
I det fallet gäller företrädesrätten från den dagen som uppsägningen delats ut. Det innebär dock inte att man får jobbet, däremot kan företaget tvingas betala skadestånd.
Så var fallet för en kvinna på ett Göteborgsföretag där en avtalsturlista träffades. Det uppsägningsbesked hon fått var en hänvisning till avtalsturlistan. När hon fick klart för sig att någon annan fått ett ledigt jobb kontaktade hon facket.
- Eftersom det saknades besvärshänvisning kunde vi hävda att hennes företrädesrätt gällde trots att hon formellt inte gjort anspråk på den. Företaget betalade skadestånd, säger C-G Hjort.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."